Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Kategori som möjliggör rensning av artiklar flyttade utan omdirigeringar till användarundersidor?

Vi har som bekant som praxis att i vissa fall flytta artiklar som publicerats utan att leva upp till artikelstandarden. Flytten sker då utan omdirigering, dvs att artikeln i samband med flytten raderas från artikelnamnrymden. Detta som ett alternativ till att radera bristande artiklar rakt av.

När jag själv genomför sådana flyttar lägger jag i regel inte in de på min bevakningslista. Jag vet med andra ord inte vad som sker med de här artiklarna efter flytten.

Min erfarenhet är att det inte sällan är till nyregistrerade användare eller oregistrerade användare (IP-nummer) som det är vanligast att den här typen av flyttar sker. Sannolikheten för att de då faktiskt förbättrar artiklarna och sedan publicerar de i artikelnamnrymden är därför kanske inte överdrivet stor.

Vad jag funderar på är om man skulle kunna placera artiklar som flyttas på detta sätt i en särskild kategori, till exempel genom att malla dem med en informativ mall, och sedan rensa dem efter kanske ett halvår eller ett år om någon ytterligare förbättring inte skett som gör de redo att publiceras i artikelnamnrymden.

På så sätt skulle vi slippa ha en massa användarundersidor liggandes till ingen nytta. Å andra sidan är det kanske inte heller ett problem att vi har de här användarundersidorna liggandes obevakade och öppna? I mig skaver det dock litet. / Lucie Manette ^(Diskussion) 28 mars 2024 kl. 15.40 (CET)

Bra idé med mall inför flytt, som innehåller en sån dold kategori (kategori "artikelutkast i användarasandlåda", kanske). Nackdel att det är lätt för alla att glömma lägga till den.

(Går det at automatisera så att flytt från artikelnamnrymden till användarrymden så finns bocken "skapar kategori 'artikelutkast i användarasandlåda'" förbockad, med möjlighet att bocka bort?) LittleGun (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.42 (CET)

En teknik som finns redan nu är Mall:Bäst före som tillåter att en sida hamnar i en kategori på ett framtida datum. Nirmos (diskussion) 28 mars 2024 kl. 16.51 (CET)

Jag såg att engelska Wikipedia har en utkastfunktion (utkastnamnrymd?), där artiklarna får "Draft:" i rubriken. Undrar om den kan fylla något av den funktion som efterlyses här. Monosynaptic reflex (diskussion) 28 mars 2024 kl. 19.25 (CET)

Tack för era inspel, tycker särskilt din idé med förbockade ruta är bra LittleGun. Hur får man till en sån tro? Är det något en gränssnittsadministratör kan göra? Lucie Manette ^(Diskussion) 28 mars 2024 kl. 21.40 (CET)

@EnDumEn, JohanahoJ, Larske, Rasmus 28, Svensson1: Vad säger våra gränssnittsadministratörer, är det ni eller andra som skulle kunna göra en sån sak? Tänker att det är bra att veta för fortsatt diskussion. / Lucie Manette ^(Diskussion) 29 mars 2024 kl. 20.18 (CET)

En gränssnittsadministratör kan gå till MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage.js och lägga till

//<nowiki>
$( () => {
	'use strict';
	const v = mw.config.get();
	if (
		v.wgNamespaceNumber === 0 &&
		$( '#ca-move' ).length
	) {
		let buttontext = 'Move to sandbox';
		let buttontitle = "Move to the creator's sub page";
		if ( v.wgUserLanguage === 'sv' ) {
			buttontext = 'Flytta till sandlåda';
			buttontitle = 'Flytta till skaparens användarundersida';
		}
		mw.util.addPortletLink(
			'p-cactions',
			'#',
			buttontext,
			'ca-movearticletousersubpage',
			buttontitle
		);
		$( '#ca-movearticletousersubpage' ).click( e => {
			e.preventDefault();
			const api = new mw.Api();
			api.get( {
				prop: 'revisions',
				titles: v.wgPageName,
				rvdir: 'newer',
				rvlimit: 1,
				formatversion: 2
			} ).done( data => {
				if (
					data &&
					data.query &&
					data.query.pages &&
					data.query.pages[ 0 ] &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ] &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user &&
					data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp &&
					( ( new Date( data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].timestamp ) ).getTime() + 1000 * 60 * 60 * 24 * 3 ) > Date.now()
				) {
					let comment = 'Adding';
					let cat = 'Category:Drafts';
					if ( v.wgContentLanguage === 'sv' ) {
						comment = 'Lägger till';
						cat = 'Kategori:Utkast';
					}
					api.postWithToken( 'csrf', {
						action: 'edit',
						title: v.wgPageName,
						summary: comment + ' [[' + cat + ']].',
						appendtext: '\n[[' + cat + ']]',
						nocreate: true
					} ).done( () => {
						const creator = data.query.pages[ 0 ].revisions[ 0 ].user;
						api.postWithToken( 'csrf', {
							action: 'move',
							from: v.wgPageName,
							to: 'User:' + creator + '/' + v.wgPageName,
							noredirect: true
						} ).done( () => {
							location.reload();
						} );
					} );
				}
			} );
		} );
	}
} );
//</nowiki>

på den sidan. I huvudnamnrymden lägger det till en knapp i samma meny som "Flytta", dvs under "Mer". När man klickar på knappen kollar skriptet vem som har skapat sidan, lägger till [[Kategori:Utkast]] i slutet av sidan och flyttar den sedan till skaparens användarundersida. Sedan behöver en administratör skapa en kort beskrivning på MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage som ska visas på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets. Slutligen definieras finessen på MediaWiki:Gadgets-definition så här
*MoveArticleToUserSubpage[ResourceLoader|dependencies=mediawiki.api,mediawiki.util|namespaces=0]|MoveArticleToUserSubpage.js
Eftersom det här är en väldigt obskyr funktion som är väldigt inn jår fejjs, och eftersom finessen inte kollar om användaren kan flytta sidan innan den lägger till knappen, skulle jag inte rekommendera att sätta den till default. Skriptet flyttar inte sidor som är äldre än tre dygn. Nirmos (diskussion) 30 mars 2024 kl. 11.07 (CET)

 Utfört Tack för koden Nirmos! Finessen är nu inlagd, jag placerade den sist i avsnittet "Övrigt", längst ner på fliken Finesser i Inställningar. Jag mig friheten att ändra kategorinamnet från [[Kategori:Utkast]] till [[Kategori:Wikipedia:Utkast]] eftersom det inte handlar om en kategorisering av innehållet på sidan utan en kategorisering av "typ av sida". Vem vet, i framtiden kanske det dyker upp artiklar om berömda/relevanta utkast av till exempel författare, talskrivare, tecknare, uppfinnare etcetera som kan behöva kategoriseras som "Utkast".

Nu går det alltså bra att prova den nya finessen. Det är ganska få användare som gör de flesta flyttar av den här typen.

@Yger, Disembodied Soul, Riggwelter: som förekommer på 70 procent av raderna i inventeringen nedan, se #Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida, så era synpunkter väger förstås tungt. Bra om ni kan prova och se om denna finess är till hjälp för ert patrullerande.

@LucieManette, Adjoka:, ni tillhör också de flitigaste sidflyttarna under de senaste två åren. Larske (diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.28 (CEST)

Tack Larske, då återstår att fundera på någon riktlinje för hur länge vi ska ha artiklar liggandes på användarundersida utan åtgärd. 6 månader och sedan möjligt att radera, hur låter det? Lucie Manette ^(Diskussion) 31 mars 2024 kl. 11.49 (CEST)

Fullt rimligt med 6 månader. Ser inte heller något problem med att se en påbörjad artikel som övergiven redan vid 3 månaders inaktivitet, men de gör inte heller någon skada med att ligga lite längre. Tack förresten för taggningen, skulle nog missat denna diskussion annars. --adjoka ^diskussion 31 mars 2024 kl. 15.42 (CEST)

Bör detta skrivas in någon polcy eller riktlinje, t.ex. Wikipedia:Raderingar eller Wikipedia:Flytta sida? / Lucie Manette ^(Diskussion) 2 april 2024 kl. 21.43 (CEST)

@LucieManette m.fl.: Jag har uppdaterat WP:Raderingar samt lagt in en blänkare på dess diskussionssida i förhoppning om att jag inte missrepresenterat denna diskussion. Har även uppdaterat Larskes petscan-sökning med dagens ändringar samt gjort listan sorterbar (för att enklare hitta de äldsta sidorna) här. --adjoka ^diskussion 6 april 2024 kl. 23.51 (CEST)

Tack! Tycker ändringen av WP:Raderingar ser bra ut. / Lucie Manette ^(Diskussion) 7 april 2024 kl. 07.32 (CEST)

WP:RF samt MediaWiki:Deletereason-dropdown kanske även bör uppdateras för att reflektera detta... --adjoka ^diskussion 7 april 2024 kl. 00.00 (CEST)

Går det att lägga in nåt i samma kod som kommenterar ut andra kategorier? Många av användarsandlådorna i artikelkategorier verkar ha tillkommit efter flyttar från artikelnamnrymden, och jag har själv glömt att kommentera bort kategorierna vid såna flyttar. //Essin (diskussion) 4 april 2024 kl. 19.19 (CEST)

Ja, det är möjligt och även lämpligt om du frågar mig. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 08.24 (CEST)

Jag flyttade precis artikeln Stiftelsen Bergteknisk Forskning till Användare:BeFos forskning/Stiftelsen Bergteknisk Forskning. Kategorin Kategori:Wikipedia:Utkast fick jag dock lägga till manuellt. Vet inte varför den inte hoppade in automatiskt? Vet ni det Larske eller Nirmos? Gjorde flytten från mobilen, vet inte om det kan ha påverkat? / Lucie Manette ^(Diskussion) 19 april 2024 kl. 22.22 (CEST)

Lucie Manette: Du får kryssa i finessen först (längst ned på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets). Sedan klickar du på "Flytta till sandlåda" under menyn "Mer". Nirmos (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.09 (CEST)

Kategorin läggs bara till automatiskt om du gör flytten med hjälp av finessen. När du aktiverar finessen får du länk med texten "Flytta till sandlåda" i menyn "Mer" (om du står på en sida som är yngre än tre dygn). Det fungerar i datorvyn, men i mobilvyn verkar det inte fungera, antagligen för att "#p-actions" inte finns där. Jag vet inte heller om funktionen addPortletLink fungerar i mobilvyn.

Om du använder din mobiltelefon med mobilvyn, testa att klicka på länken "Datorvy" längst ner på sidan för att tillfälligt kunna använda finessen, sen kan du gå tillbaka genom att klicka på länken "Mobilvy" längst ner på sidan. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.43 (CEST)

@Larske, Nirmos: Tack för hjälpen, hade missat att det var en inställning som man själv behövde aktivera. Gjort nu. Får se om det fungerar nästa gång det blir aktuellt med en sådan flytt. / Lucie Manette ^(Diskussion) 20 april 2024 kl. 00.01 (CEST)

Essin, Lucie Manette, Larske: MediaWiki:Gadget-MoveArticleToUserSubpage.js ska nu kommentera ut kategorisjok med nowiki-taggar, samt fungera på mobila webbplatsen. Nirmos (diskussion) 20 april 2024 kl. 01.18 (CEST)

 Tack Larske (diskussion) 20 april 2024 kl. 07.05 (CEST)

Inventering av sidor flyttade från artikelnamnrymden som fortfarande ligger kvar som en användarundersida

Jag tittade igenom loggen över sidflyttningar och noterade alla sidor som

• har flyttats från artikelnamnrymden till en undersida i användarnamnrymden
• fortfarande finns kvar i användarnamnrymden (det kan dock vara en annan sida med samma namn som den som flyttats, men det är nog mycket ovanligt)

Det finns totalt mer än två tusen sådana sidor som har ackumulerats under de senaste mer än 18 åren med följande fördelning: Antal sidor flyttade...

• 2024: 104
• 2023: 413
• 2022: 279
• 2021: 217
• 2020: 193
• 2019: 157
• 2018: 160
• 2017: 232
• 2016: 194
• 2015: 83
• 2014: 165
• 2013: 31
• 2012: 14
• 2011: 21
• 2010: 21
• 2009: 23
• 2008: 12
• 2007: 23
• 2006: 15
• 2005: 4

Totalt: 2 361 sidor

• Länk till Sandlådan där alla flyttade artiklar som finns kvar som användarundersidor finns i tabellform med
  • Namn på den sida i artikelnamnrymden som sidan flyttades från
  • Namn på den undersida i användarnamnrymden som sidan flyttades till
  • Vem som gjorde flytten
  • När flytten gjordes

--Larske (diskussion) 30 mars 2024 kl. 11.39 (CET)

Vissa av dessa undersidor som flyttats är ju bara skräp och borde raderas. Jag kollade bakifrån från 2005 lite. De som flyttats senaste 3 åren ser jag mer som vår policyändring med tänkbara nya artiklar som är svaga flyttas till undersidor. Därav den markanta ökningen. Jag tycker dock att vi bör gå igenom och radera många med start från slutet. Vara restriktiva vid radering med sidor ex monobook, men rena artikelutkast utan potential från användare som inte varit aktiva på 10 år eller så bör kunna raderas direkt. (Exempelvis en som heter "Våra vägmärken" med en tabell med 5 rader varav 3 har märken i sig...)

Sedan måste vi göra en policy redan nu för vad som skall hända med flyttade artikelutkast så att de inte blir liggande som nu. Ska vi gå igenom dem efter 1, eller 2, år och radera som hopplösa fall (där det syns de är det) och de andra länka från en sida i anknytning till SFFR med "hjälp ett stackars utkast komma över ribban" så andra kan ta vid? Adville (diskussion) 18 april 2024 kl. 00.33 (CEST)

I tråden ovan finns ett fiffigt förslag på finess, [1].

Jag tror att den automatiskt lägger till en kategorisering med ett bäst före datum, och att de efter en viss tid raderas automatiskt. Det verkar väl rimligt? Råkar vi väcka någon som glömt sitt utkast, kan vi ju återställa dessa. Det lär vara mycket, mycket ovanligt. Och är det inte mycket, mycket ovanligt kan vi hantera det då.

Jag tycker vi ska göra finessen default, om det går. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 16.58 (CEST)

@LittleGun: Nej, ingen "kategorisering med ett bäst före datum". Nej, ingen automatisk radering. --Larske (diskussion) 30 april 2024 kl. 09.30 (CEST)

Nästan alla sidtitlar med snedstreck beror på felstavad, felkodad, felspråklig eller missad "Användare:", skulle de kunna filtreras ut ur listan?

En del sandlådor länkas i diskussioner, ibland med permalänk så de inte syns i "länkar hit", så jag tror att det finns anledning att fundera lite mer innan de raderas.

När det gäller flytt till undersida av nyskapade artiklar, finns det någon statistik på hur metoden fungerar? Hur stor andel av sidorna flyttas tillbaka till artikelnamnrymden, och hur stor andel av den gruppen blir kvar utan att raderas? Får användare som skapat sådana artiklar adekvat återkoppling så att de har en rimlig chans att städa upp sidan till artikelstandard? (Jag har sett språkklagomål med i sig långtifrån förebildlig grammatik, och varningar för intressekonflikt från användare som själva gladeligen skrivit om sig själva och sina föreningar, så det vore inte så förvånande om nybörjare inte riktigt förstår vad som gäller.) //Essin (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.40 (CEST)

Jag har ingen statistik, men jag tycker att "kvalitativt" så det funkar bättre än bara radering och en kortfattad redigeringssammanfattning (som artikelförfattaren inte kan läsa) eller i bästa fall en kortfattad butter kommentar i användardiskussionen. Flytten skapar mindre friktion. Till exempel är de "flera timmar" som lagts ned inte bortkasatade och vi öppnar upp för ett smarbete snarare än bortstötning.

Rent faktiskt är det inte många utkast som faktist blir något som jag flyttat. Men det har hänt ett par gånger, dessa gånger tror jag berodde på sandlådan.

Så det är verkligne inte effektivt i antalet byte till artikelnamnrymden. Men jag tror det blir synligt att vi ären välkomnande plats. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.55 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ En uppföljning med den senaste månadens, sedan 30 mars 2024, flyttade sidor visar att det är 52 av dessa som fortfarande ligger kvar som användarundersidor, se tabellen i Sandlådan. Av dessa är det 45 sidor, cirka 87 procent, som har flyttats av två användare, Yger och Disembodied Soul, som inte verkar använda den för ändamålet framtagna finessen som i samband med flytten

1. lägger sidan i Kategori:Wikipedia:Utkast
2. avaktiverar eventuell kategorisering för artiklar som kan finnas

De få sidor som ligger i Kategori:Wikipedia:Utkast har kategoriserats manuellt av andra användare och i en del "utkast" finns det aktiva artikelkategoriseringar, se till exempel Användare:Andjoh3333/Jokeren.
@Yger, Disembodied Soul: Har ni inte upptäckt finessen, eller är det något annat som gör att ni inte använder den?

• Länk till tabellen i Sandlådan med under den senaste månaden gjorda flyttar från artikelnamnrymden till användarundersidor som fortfarande ligger kvar som användarundersidor.
• Länk till tabell i Sandlådan som ovan, men kompletterad med en kolumn för kategorier.

--Larske (diskussion) 30 april 2024 kl. 09.19 (CEST)

Kompletterat med en tabell som visar vilka kategorier som sidorna finns i. --Larske (diskussion) 30 april 2024 kl. 11.57 (CEST)

Jag har inte alls följt denna fråga, och jobbar på som "vanligt" Yger (diskussion) 30 april 2024 kl. 09.31 (CEST)

Adminval 2024-04

Nytt kvartal 2024-04 - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (1 april 2024) pågår på sidan WP:AAB omröstning för administratörer för 1 omval, 0 nyval samt 0 återval. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 00.47 (CEST)

1 omval, 0 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 1 april 2024 kl. 21.59 (CEST)

3 4 5 omval, 0 nyval samt 1 återval. Dessutom görs även "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 4 april 2024 kl. 09.25 (CEST)

5 omval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roller som IP-kontrollant och presskontakt. / ANHN ✎ 7 april 2024 kl. 22.12 (CEST)

4 omval, 1 nyval samt 2 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 8 april 2024 kl. 11.25 (CEST)

4 omval, 1 nyval samt 1 återval. Dessutom "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 9 april 2024 kl. 02.24 (CEST)

3 omval, 1 nyval samt 1 återval samt ett "tillval" av roll som presskontakt. / ANHN ✎ 10 april 2024 kl. 01.28 (CEST)

1 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 00.31 (CEST)

2 4 5 omval, 1 nyval samt 1 återval. / ANHN ✎ 12 april 2024 kl. 09.52 (CEST)

5 omval, 0 nyval samt 0 återval. / ANHN ✎ 16 april 2024 kl. 14.09 (CEST)

2 1 omval, 0 nyval, 0 återval. ANHN ✎ 20 april 2024 kl. 08.02 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ 2 omval, inga ny- och återval. /ANHN ✎ 23 april 2024 kl. 08.41 (CEST)

3 2 omval och 1 återval. / ANHN ✎ 25 april 2024 kl. 04.12 (CEST)

2 omval och 1 återval / ANHN ✎ 1 maj 2024 kl. 02.35 (CEST)

1 omval, inga andra val / ANHN ✎ 2 maj 2024 kl. 06.41 (CEST)

”Uttömmande” som kvalitetskriterium för ”Utmärkta artiklar”

Ett av de kriterier som ska uppfyllas för att en artikel ska vara ”utmärkt” och inte bara ”bra” är att den ska vara ”uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter”. Jag tycker att ett sådant krav riskerar att motverka de krav på balans och tillgänglighet som jag ser som grundläggande i ett uppslagsverk. Risken är också stor att en artikel bedöms efter sin omfattning och inte efter relevansen hos de uppgifter som förmedlas.

Jag menar alltså att ordet ”uttömmande” leder fel som kvalitetskriterium för en artikel i ett uppslagsverk. En doktorsavhandling, en biografi om en person eller en bok som presenterar landet XX:s historia kan förväntas vara uttömmande. Men en WP-artikel läses på ett helt annat sätt och ska vara lättillgänglig. Enligt min uppfattning är strukturen och läsbarheten avgörande för en encyklopedisk artikels kvalitet. Om texten innehåller en mängd detaljer så är det svårare att hitta de viktigaste uppgifterna. Texten får inte heller vara alltför lång.

Vad som är ”alltför lång” är naturligtvis beroende av artikelämnet. Jag ser det till exempel som rimligt att en artikel om en världsdel eller en historisk epok är längre än den som behandlar en enskild person eller ett specifikt konstnärligt eller vetenskapligt verk.

Jag skulle alltså vilja se en översyn av kriterierna för ”utmärkt artikel” så att de uppmuntrar större stringens och ett hårdare urval av vilka uppgifter som presenteras. Jag har just nu inget konkret förslag på hur detta ska formuleras, men om fler än jag tycker att översynen behövs så kan vi nog knåda fram någonting tillsammans. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 10.27 (CEST)

 Gillar Instämmer med denna åsikt och idé. Jag tror att en omformulering skulle kunna lösa problemet, exempelvis som "uttömmande, utan att den blir obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer". Paracel63 (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.09 (CEST)

Intressanta synpunkter! Men jag håller inte med (Chandra Varena). Så här står det i Wikipedia:Artikellängd: "En artikel bestående av 100 000 tecken wikikod brukar omfatta ungefär 12-25 sidor vid utskrift och tar omkring 2 timmar att läsa. En artikel som är längre än så förbättras med stor sannolikhet om den brytes upp i mindre artiklar, som ett riktmärke." (12 A4 tar iofs inte två timmar att läsa.) Annars tycker jag policyn är ganska klok. 100 000 tecken är ett bra riktmärke (+/- 20 %). Om ett ämne kräver märkbart mer än så för att vara uttömmande så går det nog att dela upp artikeln. Jämförelsen med avhandlingar haltar, eftersom en avhandling består av väldigt mycket formalia. Kärnan i en avhandling behöver ofta inte vara särskilt omfångsrik. Själv tycker jag alltså "uttömmande" är ett bra kriterium och enligt min, iofs rätt ringa, erfarenhet hamnar det på omkring 100 000 tecken max. Jag har bara skrivit en utmärkt artikel, Pudel, och den är på omkring just 100 000 tecken och blir 24 A4 i utskrift. Den är ett illustrativt exempel på uttömmande eftersom den tar upp nästan alla aspekter av hundrasen pudel (det som saknas är pälsvård, inser jag nu) och är det mest omfattande som skrivits om pudeln på svenska och då har det getts ut böcker om rasen. I mitt pausade projekt med artiklar om tolv av Shakespeares pjäser så kommer också de artiklarna uppskattningsvis hamna på omkring 100 000 tecken när de är klara. Med dessa exempel vill jag illustrera att jag uppfattar "uttömmande" som ett rimligt kriterium och att omkring 100 000 tecken är där man mentalt hamnar när man avhandlar något uttömmande. Jag har tidigare varit engagerad i artikelnomineringarna och jag tyckte då att "uttömmande" var ett kriterium som det gick att luta sig mot när jag bedömde en artikel. Jag uppfattade "uttömmande" som något som skilde utmärkta artiklar från bra. Kanske kan Larske bidra med en tabell över utmärkta respektive bra artiklars längd? Då skulle vi ha något konkret att utgå från i diskussionen. Paracel63:s förslag är också intressant, men om en artikel är "obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer" så uppfyller den enligt mig inte villkoren för att vara utmärkt ändå, oavsett hur uttömmande den är i övriga avseenden. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.14 (CEST)

Jag instämmer med Ascilto. Det är just detta som är det viktigaste kännetecknet för de utmärkta artiklarna, att det inte finns mycket mer att säga som inte är sådana kringfakta som kan behövas i en bok men som vi här tillför genom att länka till andra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.19 (CEST)

Följande listor över Utmärkta respektive Bra artiklar, sorterade i fallande storleksordning, behöver läsas med beaktande att storleken är storleken på wikitexten och den kan avvika från den "av en läsare upplevda storleken". Den upplevda storleken kan vara

• mindre – om det finn en massa "död kod" i form av omfattande mallanrop med många oanvända parametrar i wikitexten. Exempel: {{Geobox}} som används i den Utmärkta artikeln Terrakottaarmén.
• större – om det finns omfattande text som visas i artikeln och som skapas via mycket korta mallanrop i wikitexten. Exempel: {{Wikidatautmärkelser}} som används i den Bra artikeln The Beatles.

Här är PetScanfrågorna:

• Länk till fråga som ger en lista över artiklarna i Kategori:Wikipedia:Utmärkta artiklar i fallande storleksordning, från Karl XII (med 223 684 bytes) till Bä, bä, vita lamm (med 11 909 bytes).
• Länk till fråga som ger en lista över artiklarna i Kategori:Wikipedia:Bra artiklar i fallande storleksordning, från Alexandria Ocasio-Cortez (med 162 314 bytes) till Waldemarsudde (med 7 599 bytes).

Larske (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.50 (CEST)

Varmt tack, Larske! /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 12.56 (CEST)

Efter en snabb blick på Bä, bä, vita lamm och Karl XII tycker jag nog att artikeln om visan jämfört med artikeln på enwp kan vara utförligare och att artikeln om kungen nog skulle tjäna på att kortas ner till ungefär hälften och låta merparten av krigsskildringarna koncentreras till de olika underartiklarna. Det pågår en diskussion om artikeln om Karl XII, ser jag. /Ascilto (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.24 (CEST)

Artikeln om visan är i nuvarande form "bra" men inte mer enligt min mening. Det gäller troligen om en del andra av de kortaste artiklarna också. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 15.30 (CEST)

Anglosaxarna har också valt att ha ungefär samma kriterium: 1b - "comprehensive: it neglects no major facts or details and places the subject in context" jfr. utmärkt-1 "uttömmande; den saknar inga större faktauppgifter." Lite olika formulering, men samma grundtanke.

Jag vet inte riktigt. För mig ingår det att väga artikeln mot alla våra standarder, även de som inte är explicit inskrivna i våra kriterier. Som jag ser det förväntas en skribent eller granskare väga "uttömmande" mot skriv specifikt och koncist och därigenom uppnå en balans. Men jag motsätter mig inte att vi skriver in det i kriteriet, men i så fall i någon mer koncis form än den nu föreslagna. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.37 (CEST)

Det är nog svårt att skriva en uttömmande artikel om breda ämnen utan att artiklarna blir alldeles för långa. De är kanske därför de flesta av våra utmärkta artiklar handlar om ganska smala ämnen? Jag tycker artiklar om breda ämnen hör till de viktigare för Wikipedia, så jag uppskattar Chandra Varenas ansats om att ändra formuleringen. Och jag hoppas att en ändrad formulering kommer göra det mer tacksamt att jobba på artiklar om breda ämnen. Boivie (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.41 (CEST)

@Boivie Jag håller med om den aspekten. Tyvärr finns många artiklar om "stora" ämnen som är relativt obearbetade, och ibland rent undermåliga. Om det skulle vara lättare att få dem utvalda så skulle det kanske vara en sporre att jobba med dem. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 17.58 (CEST)

Ja, var går gränsen för "uttömmande"? Det finns hundratals biografier om Hitler. Är någon av dessa ofta mycket tjocka böcker uttömmande i meningen att allt är beskrivet och det inte finns något att tillägga? I så fall vore alla utom just den boken överflödiga. Nej, det som bör betonas och premieras är urvalet av fakta, och hur det disponeras i artikeln. Det handlar inte om att skriva långt eller kort – alla ämnen kan hanteras i olika format, med både utmärkt och uselt resultat – utan om att sammanfatta en relevant och rättvisande bild av ämnet, vara noggrann med fakta genom att verifera med stöd av goda källor, samt skapa en lättläst artikel. Kvaliténsbedömningarna kommer ändå alltid att vara subjektiva, och en strävan efter att artikeln vara just uttömmande riskerar att skapa onödigt långa, omotiverat detaljerade och svårtillgängliga texter. Janders (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.15 (CEST)

@Draken Bowser. Jag tycker att de engelskspråkiga artiklarna ofta misslyckas med balansen mellan "uttömmande" och "specifikt och koncist" och därmed blir alltför långa. Jag kan just nu inte ge något exempel, utan det är mera en allmän iakttagelse. Chandra Varena (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.32 (CEST)

Enligt min mening är det inte självklart att utmärkta artiklar är de bästa vi har sett ur alla aspekter. Korta biografier är ofta mer värdefulla för uppslagsverket därför att de är mer lättlästa och kan produceras i större mängd. Det som bedöms vid artikelnomineringar är en typ av kvalitetskriterier. Det finns andra. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.35 (CEST)

Jag tror inte att kriteriet har någonting med statusen på artikler gällande "stora ämnen" att göra. Det är väldigt svårt att skriva bra om dem, jag skulle aldrig ge mig på t. ex. sjukdom, och den handlar om ett ämne jag jobbar med och filosoferar över varje dag. Men, det vore för svårt. Draken Bowser (diskussion) 14 april 2024 kl. 18.55 (CEST)

Jag följer gärna Janders linje angående urval av fakta, som förvisso även det skapar subjektiva bedömningar. En sund kombination av "uttömande" och "faktaurval" är båda lämpliga ledord som huvudskribenterna redan behärskar i flesta fall - särskilt inom kultur (t.ex. film, musik, spel) och sport. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.13 (CEST)

"Uttömmande" är nog ett av de mest subjektiva bland våra kriterier. Jag motsätter mig alltså inte att vi ändrar i skrivningen, men jag tror samtidigt att det mest slagkraftiga sättet man kan bidra till att upprätthålla balansen mellan "koncist" och "uttömmande" är att delta i granskningsprocessen. Vi är för det mesta så få att man får "20% av rösterna" bara genom att sätta sig vid bordet på WP:AN. Draken Bowser (diskussion) 15 april 2024 kl. 14.21 (CEST)

(Tänkt som tillägg direkt på min förra kommentar...)

"Uttömmande", hur det än uppfattas, uppmuntrar till att skriva [substantiellt] innehållsrika artiklar i allmänhet. Jag anser att det passar som kriterium för Utmärkt, alltså de mest föredömliga artiklarna, men kanske behöver ett litet förtydligande. /Mvh Vostok (disk.) 15 april 2024 kl. 14.51 (CEST)

För Wikipedia:Bra artiklar använder vi ordet "heltäckande". Det upplever jag som snäppet bättre än uttömmande. Heltäckande ger mer fokus på att alla aspekter av artikelämnet finnas med på ett bra sätt (med en hög lägstanivå) medan "uttömmande" trycker på en stor textmängd. Gunnar Larsson (diskussion) 15 april 2024 kl. 17.49 (CEST)

Man skulle kunna skriva "tillräckligt omfattande för att inkludera alla större sakuppgifter". Chandra Varena (diskussion) 15 april 2024 kl. 20.08 (CEST)

Det finns ofta en konflikt mellan alla varianter av "uttömmande" och absolut begränsning av mängden text. Det gör att nuvarande kriterier är självmotsägande. Det blir en konflikt när en uttömmande beskrivning skulle överskrida gränsen. Jag förordar absolut begränsning. Min motivering har formulerats av andra ovan: Då känns det lättare att ta sig an stora ämnen, som också tenderar att vara de mest angelägna. Kriterierna bör utformas så att kritik som Den här viktiga aspekten tas inte upp. är ogiltig om artikeln är nära storleksgränsen men giltig annars. Giltig kritik bör vara av typen Den här aspekten saknas och är klart viktigare än den minst viktiga i artikeln. Jag tycker också att gränsen ska sänkas. Det innbär inte att mängden fakta i Wikipedia minskas, bara att indelningen i artiklar ändras. Lägre gräns gör det lättare både för skrivare och läsare.--Ettrig (diskussion) 16 april 2024 kl. 08.18 (CEST)

Jag håller fortfarande inte med. För mig är huvudpoängen med utmärkta artiklar att de en gång om året visas upp i vårt skyltfönster på huvudsidan. Därför bör vi hålla fast vid nuvarande krav. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.27 (CEST)

@Tostarpadius Jag menar i stället att just därför så borde kriterierna ändras så att flera sorters artiklar kunde visas i vårt skyltfönster. Artiklar som har god kvalitet enligt andra kriterier än de nu formulerade, och som därmed breddar den utåtriktade bilden av vad Wikipedia är och kan. Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 12.46 (CEST)

Jag håller inte alls med. Nomineringsprocessen fungerar väl som den nu ser ut. Det är den typen av artiklar som passar för det ändamålet. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 13.17 (CEST)

Apropå det. Vi borde göra någon koll på att "huvudsidestexten" för de utmärkta artiklarna är uppdaterad. Jag har märkt några fall där det som stod inte stämde längre (som Liverpool-fan var deras senaste titel för gammal), eller såg konstigt ut (någon annan artikeln där det var formulerat som att 2010 var nu). Gunnar Larsson (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.25 (CEST)

Nominering av utvalda artiklar är en intern process mellan oss själva. För att det skall vara en levande process bör vi inte bli för rigida. Om några tycker det skall vara mycket uttömande för utmärkt och andra inte så hårt, så berikar det processen att denna nyansskiland får finnas kvar. Vi hade tidigare en motsvarande diskussion om hur hårt kräva full källbelläggning eller ej, som mest resulterade i att några som brukade vara med i denna nomineringsprocess lämnade. Lita på våra olika omdömen och tvinga inte alla att resonera på samma sätt.Yger (diskussion) 16 april 2024 kl. 14.48 (CEST)

Att tolkningen och tillämpningen av reglerna kan skifta ser jag också som en rikedom. Det är att ordalydelsen ändras jag är emot. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 17.27 (CEST)

Om vi ska diskutera skrivningen tänker jag att vi bör dela frågan i två delar:

• Vilket ord fångar bäst uppdraget att skriva en tillräckligt komplett artikel inom ramen för vårat uppdrag som referensverk? (uttömmande, heltäckande, urval etc.)
• Vilken koncis förtydligande beskrivning ska göra sällskap med ordet?

Draken Bowser (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.02 (CEST)

Någon förtydligande beskrivning behövs inte. Det minskar det tolkningsutrymme Yger så förtjänstfullt pekar på. Tostarpadius (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.52 (CEST)

"Tillräckligt omfattande för att på ett tydligt sätt inkludera alla större sakuppgifter" Chandra Varena (diskussion) 16 april 2024 kl. 21.53 (CEST)

Jag skulle ändå vilja ha det lite mer koncist, typ: "Tillräckligt omfattande för att behandla alla väsentliga sakuppgifter" eller t.o.m. "omfattande nog att behandla alla väsentliga sakuppgifter" Väsentliga har emm. en tydligare koppling till VIKT/OVIKT, vilket i slutändan är det som ska fälla avgörandet. Däremot är jag fortfarande osäker på ordet sakuppgifter. Räknas tolkningar av kreativa verk (vilket ingår i utmärkta artiklar om sådana) som sakuppgifter? Draken Bowser (diskussion) 18 april 2024 kl. 22.49 (CEST)

Jag har ingen bestämd uppfattning om vilka formuleringar som kan användas istället för "uttömmande". Men jag vill lyfta att det inte finns något egenvärde i att en text är lång – snarare tvärt om. Texten bör hållas så kort och koncentrerad som möjligt, med en tydlig vinkel och fokus på ämnet. Det är i sig en konst, som ofta är svår men ger en mer lättläst text med högre läsvärde än långa texter som "vill för mycket". Det är textegenskaper som bör värderas i kvalitetsbedömningarna. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 23.06 (CEST)

Jag håller med Janders om att längd inte är ett egenvärde och att en kortare artikel ofta kan vara bättre än en längre.

Jag håller med Draken Browser om att "sakuppgifter" inte alltid täcker det som är viktigt i en artikel.

Formulering kanske: "Tillräckligt omfattande för att ge en balanserad presentation av ämnets relevanta aspekter och förmedla alla väsentliga sakuppgifter" Chandra Varena (diskussion) 19 april 2024 kl. 00.33 (CEST)

Men nu blev det ju längre istället. xD

Vi behöver inte nämna något om relevanta aspekter eftersom Bra-2 lyder: "... innehålla korrekta och balanserade fakta om ämnets förväntade aspekter." Utmärkta artiklar måste ju uppfylla alla krav för både "rekommenderad" och "bra". Draken Bowser (diskussion) 19 april 2024 kl. 00.38 (CEST)

Jag skulle vilja modifiera Janders skrivning ovan, och i stället formulera det som att artikelns längd har inte något egenvärde – vare sig den är kort eller lång. I stället är det artikelns innehåll och disposition som avgör!
En av Wikipedias styrkor är just möjligheten att när det behövs skriva mycket mer än vad andra uppslagsverk kan göra. Vi har varken plats- eller resursbrist. Wikipedia:Introduktion till grundprinciperna uttrycker det så här i sin första mening:

”

Uppslagsverket vänder sig såväl till den breda allmänheten som till specialintresserade personer.

„

Detta kan bara åstadkommas genom att ge både koncisa sammanfattningar och utvecklade fördjupningar, och genom att låta specialintresserade wikipedianer få komma till tals. Textens korthet är inte en del av vår identitet, snarare är det tvärtom! Wikipedia:Vad Wikipedia inte är förtydligar det i sitt första stycke:

”

Wikipedia är en digital encyklopedi som till skillnad från traditionella uppslagsverk inte har ett begränsat utrymme. Ämnen som troligen inte finns i en pappersencyklopedi, till exempel Toaletter i Japan och Avrättning med elefant, kan passa in här och beskrivas utförligt.

„

Vårt existensberättigande ligger alltså dels i att vi kompletterar standarduppslagsverkens standardfakta med ett större urval, ett bredare urval, och för den delen även ett smalare (nördigare?) urval, dels i att varje ideellt engagerad wikipedian kan släppa fram sin energi i det gemensamma projektet och utveckla och fördjupa encyklopedin (utan att mötas av längdbegränsningar). Så länge innehållet är bra finns det plats för ditt engagemang! Detta är vår särart, utan den dör projektet!

För att detta ska fungera krävs dock både tydlighet, pedagogik, stringens, hög språklig nivå och möjlighet att både läsa det korta och det långa. I de allra flesta fall räcker det med att använda ett antal grundläggande verktyg som vi enats om, och utvecklat:

• Vi inleder varje artikel med en koncis sammanfattning av de mest väsentliga fakta om uppslagsordet. Detta kallas Inledning (eller ingress). Den kan omfatta ett eller flera stycken, men ger grunderna för den som behöver en snabb överblick.
• WP:Disposition ger också Innehållsförteckningen som ett starkt verktyg. Med det nya gränssnittet är den ständigt tillgänglig och kan användas för att navigera till de delar av artikeln jag behöver. Detta gör också användningen av informativa rubriker allt viktigare. Här kan vi bli bättre, standardisera, och utveckla.
• Wikipedia:Artikellängd nämner faktiskt 100 000 tecken som ett slags tak, därefter föreslås att artikeln bryts upp i olika delar. Detta bör även ske tidigare, om artikeln blivit obalanserad mot ett delämne eller visst sakområde. För att flytta ut information till avknoppningsartiklar finns hänvisningsmallar som verktyg, främst Fördjupning och Huvudartikel.

Detta betonas också i punkterna 5 och 6 i kriterierna för Wikipedia:Bra artiklar.

Med denna utgångspunkt läser jag inte heller kriteriet uttömmande som att vi premierar långa texter. Vår gemensamma värdegrund är ju att möta både den som behöver en allmänt hållen kort introduktion och den som har ett specialintresse och behöver fördjupa sig mycket. Det långa är alltså vår grund. För mig är kriteriet uttömmande i stället en fråga om att hela det förväntade innehållet (i form av brödtext, men också hänvisningar till fördjupningsartiklar) finns på plats.OJH (diskussion) 28 april 2024 kl. 17.51 (CEST)

För övrigt är det ironiskt att våra längsta artiklar med sämst dispositionsmöjligheter är just diskussionstrådarna.OJH (diskussion) 28 april 2024 kl. 17.51 (CEST)

Asciltos påpekande "om en artikel är 'obalanserad eller överlastad med oviktiga detaljer' så uppfyller den enligt mig inte villkoren för att vara utmärkt ändå, oavsett hur uttömmande den är i övriga avseenden" vederlägger enligt mig på ett utmärkt sätt de påstådda riskerna med att kräva att en "utmärkt" artikel skall vara uttömmande. "Utmärkt" är den högsta kvalitetsbeteckning vi har för våra artiklar. Då måste kraven vara mycket högt ställda. / ^Ternarius_Disk 28 april 2024 kl. 18.57 (CEST)

Jag håller med om att kraven ska vara högt ställda. Att jag ifrågasätter ordet "uttömmande" är för att det kan leda till att bättre artiklar förkastas för att de är för korta medan sämre artiklar accepteras för att de innehåller mycket. Jag tycker att det vore bra om vårt "skyltfönster" innehöll även artiklar som är jättebra av andra skäl än att de tar upp väldigt mycket. Till exempel sådana som är väldigt välskrivna och välstrukturerade och har gjort ett klokt och balanserat urval av alla de otaliga sakuppgifter som skulle kunna ingå. Alltså sådana som nu diskvalificeras genom ordet "uttömmande". Men jag kommer inte att driva detta vidare. Chandra Varena (diskussion) 28 april 2024 kl. 19.08 (CEST)

@OJH: Mycket bra överblick där!

@Chandra Varena: Enwp:s ofta utförliga artiklar kan mötas upp av denna essä, i och med när jag nyligen upptäckte deras kortaste utmärkta ariklar som ligger runt bara 10 000 bytes! /Mvh Vostok (disk.) 29 april 2024 kl. 14.05 (CEST)

Enwp använder kravformuleringen "comprehensive: it neglects no major facts or details". Ordet "comprehesive" är inte helt liktydigt med "uttömmande". Comprehensive kan översättas med ord som omfattande, allsidig, mångsidig, innehållsrik. Alltså ord som inte på samma sätt som det svenska ordet uttömmande antyder att "allt" ska vara med. Chandra Varena (diskussion) 29 april 2024 kl. 16.16 (CEST)

Jag har också reagerat på att det inte verkar finnas något riktigt bra översättning av det engelska begreppet, som jag håller med om ligger närmre också våran språkversions egentliga målsättning. Möjligen vore "grundlig" att föredra framför "uttömmande", men jag är osäker. Draken Bowser (diskussion) 29 april 2024 kl. 17.29 (CEST)

Ja grundlig är ett bra ord! Och betonar kvalitet snarare än kvantitet. Chandra Varena (diskussion) 29 april 2024 kl. 18.18 (CEST)

@Chandra Varena Vill i all vänlighet bara flagga för att det kan föreligga ett missförstånd om betydelsen av comprehensive här. Ofta är det just uttömmande som är svensk översättning. Se till exempel svWiktionary. Begreppet verkar röra sig på en skala från "brett" till "fullständigt" (se engelska Wiktionary) eller "komplett och inkluderar allt som är nödvändigt" (Cambridge Dictionary). Inom ekonomi kan man använda comprehensive income för totalinkomst (vilket i sig är ett dåligt svenskt begrepp) och comprehensive school ^EN syftar på den skola som är allmän och inte väljer bort delar (jfr selective school). Det finns säkert fler exempel.

Det påverkar ju inte ditt förslag i sak – du kan absolut föreslå att ordet uttömmande bör bytas ut – men det blir fel att påstå att enWP inte utgår från att det ska vara en uttömmande artikel. OJH (diskussion) 30 april 2024 kl. 09.57 (CEST)

Att någonting är en översättning betyder inte så mycket i sig. Olyckliga översättningar är ganska vanliga och kan i sin tur ställa till problem. Jämför exempelvis "(human) dignity" och "människovärde". Jag skulle säga skillnaden mellan "uttömmande" och "comprehensive" är att den senare (i standardengelska) har en betydelse som är mer omedelbart kontextuell. Draken Bowser (diskussion) 30 april 2024 kl. 10.03 (CEST)

Nej, precis. Det var därför jag menar att det är bättre att utgå från svenska begrepp eftersom det så lätt blir missförstånd. Missade dock att skriva just det. Tack! OJH (diskussion) 30 april 2024 kl. 10.19 (CEST)

Och som sagt, det är ju helt legitimt att föreslå till exempel "uttömmande" "grundlig", oavsett vad enWP gör/inte gör. OJH (diskussion) 30 april 2024 kl. 10.19 (CEST)

Håller helt med om att vi ska utgå från svenska begrepp. Jag har inte menat att man ska försöka hitta en översättning av det engelska begreppet utan tvärtom försökt visa att Svwp har ett (som jag tolkar det) mer kvantitativt inriktat krav än Enwp. Vilket vi förstås kan välja att ha om det finns konsensus för detta. Chandra Varena (diskussion) 30 april 2024 kl. 10.31 (CEST)

Detta med ordens exakta innebörd går naturligtvis inte att fastslå. @Janders tolkar "uttömmande" på ett sätt som liknar mitt, i sin kommentar ovan (14 juli). Som jag förstår orden så blir en text mer och mer "uttömmande" ju mer som läggs till. Medan det inte nödvändigtvis gör den mer "comprehensive", eftersom en alltför stor anhopning av fakta riskerar att skymma det viktigaste ("man ser inte skogen för bara träd"). Chandra Varena (diskussion) 30 april 2024 kl. 10.24 (CEST)

Jag anser alltjämt att processen fungerar väl. Vi har med nuvarande kriterier antagit fyra nya artiklar den senaste tiden. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2024 kl. 17.22 (CEST)

Instämmer med @Tostarpadius. Vi har dessutom tagit bort / sänkt status för artiklar som är långa och svamliga/svåröversiktliga. OJH (diskussion) 30 april 2024 kl. 18.00 (CEST)

Jag tänker tvärtom – eftersom jag inte tror att en omskrivning i någon nämnvärd utsträckning skulle ändra hur jag bedömer, så kan jag stödja en ändring i den mån det blir tydligare vad som avses. "Uttömmande" är ett ord jag knappt stött på utanför Wikipedia. Draken Bowser (diskussion) 30 april 2024 kl. 19.44 (CEST)

..och jag inser att jag rör mig asymptotiskt mot att jag skulle föredra den nuvarande skrivningen, men med två ord utbytta: "grundlig; den saknar inga väsentliga faktauppgifter." Draken Bowser (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.08 (CEST)

Ett par experiment från Wikimediastiftelsen

Jag arbetar bland annat med m:Future Audiences, som är en liten grupp på Wikimediastiftelsen som försöker göra små experiment för att se hur teknisk och social utveckling kan påverka oss, och om det finns saker vi borde göra för att hänga med. Under 2023 testade vi att se om det fanns ett värde att bygga in ett Wikipediaplugin i ChatGPT, om folk nu skulle använda den för att söka efter svar, så att vi kunde få information från Wikipedia och användarna kunde se var den kom från. Kortfattat var slutsatsen att här och nu verkar det inte vara så folk använder ChatGPT. Vi har en längre sammanfattning om vad vi lärde oss.

Just nu håller vi på med ett experiment som heter Citation Needed, som ser om det finns intresse och teknisk möjlighet att bygga in stöd i webbläsare för att se om det finns stöd i Wikipedia för olika utsagor i text på nätet.

Det här är inte produkter – de är experiment, tänkta att vara snabba och billiga. Citation Needed fungerar till exempel bara på engelska och i Chrome, för att snabbt och lätt kunna få information om huruvida det här är värt att fortsätta investera i. Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 00.05 (CEST)

Ett experiment från Projekt Fredrika

Hej, vi på Wikipedia:Projekt_Fredrika har framgångsrikt testat använda Generativ AI som ett verktyg för att föreslå förbättringar till Wikipedia artiklar. Vi tycker att GenAI fungerar bra som en entusiastisk medhjälpare i Wikipedia redigering, som dock behöver övervakning och granskning. Processen vi gjorde innebar att mata GenAI innehåll från en källa (boken Ett Gott Parti om Albert Edelfelt), en Wikipedia artikel som källan passar, och instruktioner åt GenAI att utgående från källan göra flera nya förslag på en ny paragraf till artikeln. Av förslagen till 70 artiklar, förde vi in redigeringar i 33 artiklar på svenska Wikipedia - en del exakt så som GenAI föreslog, och en del redigerade förslag. En del förkastade vi (författaren av boken var med och granskade) för att GenAI blandat/hallucinerat för mycket eller källan helt enkelt inte innehöll tillräckligt med information för att göra ett bra tillägg. Att hitta vilka artiklar källan passar var ett eget steg i processen där vi använde NER (en:Named-entity_recognition, typ en byggsten som GenAI bygger på) för att identifiera personer och ställen som källan nämner. Mera detaljer om det hela hittar ni på projektsidan här: Wikipedia:Projekt_Fredrika/SLS-AI-pilot. Mvh, Robert (diskussion) 19 april 2024 kl. 09.13 (CEST)

Tack, mycket intressant Yger (diskussion) 19 april 2024 kl. 10.16 (CEST)

På https://meta.wikimedia.org/wiki/File:April_2024_Future_Audiences_office_hours.webm presenterar jag kort SLS-GenAI-projektet inför en internationell Wikipedia-arbetsgrupp. Jag introduceras vid 0:50:44 och börjar prata vid 0:51:02 och pratar till 0:54:55. Cogitato 19 april 2024 kl. 13.51 (CEST)

Jag har faktiskt en fråga till er som är vana vid ChatGPT - jag gick igenom den nyskapade Svenska allmogemöbler och upptäckte då att artikeln innehåller en massa konstigheter som inte fanns i källan. Nu är skaparen en gymnasieelev, som säker har dålig koll på hur wikipedia fungerar och vikten av att källorna belägger det de ska, men särskilt avsnittet om salongen känns mycket likt dessa AI-texter, avancerat språkbruk, mycket detaljer men rörigt som AI:n egenligen inte vet vad den pratar om och utan kontext. Det kan vara så att gymnasieeleven har använt en källa och glömt bort att redovisa den, samtidigt som dåliga kunskaper i ämnet gett det som känns som "goddag yxskaft" men det liknar i mitt tycke mycket AI-texter, kunde vara intressant att få det verifierat. FBQ (diskussion) 29 april 2024 kl. 07.40 (CEST)

Efter att kollat på historiken tycker jag det inte tyder på att det är baserat AI-text. Att använda AI gör man väl mest för att snabbt och smidigt få ett stort sjok text, medan här har eleven byggt på text efterhand under hela vintern. Boivie (diskussion) 29 april 2024 kl. 08.06 (CEST)

Aha, tack. Ja det kan ju vara så att en komplicerad process lett fram till det udda resultatet där det funnits förlagor på elevens dator som sedan bearbetats till nuvarande resultat med ett ursprungligt mål om begripligt sammanhang men sedan av tidsbrist eller sviktande engagemang slutligen kastats in tämligen osammanhängande. FBQ (diskussion) 29 april 2024 kl. 08.32 (CEST)

Utöka stubbar

Jag utökade stubben Bipedalism med hjälp av ChatGPT (4). Jag tyckte att det räckte med ganska lätt redigering. Ska försöka avverka ett par stubbar per dag och se hur ni reagerar.--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 12.29 (CEST)

Plus Cytokines, Dragskåp, Magnetoreception, Melanism, Kvantbiologi, Kromatofor, Nukleoid, Biogen amin, Bryologi.

Tveksamt. Källöst och den engelska förlagan skiner igenom t.ex. här "Huvudkännetecken och fördelar med bipedalism". Det finns en utmärkt artikel på enwp som kan användas som utgångspunkt för en utökning. // Nalle&Lisa (diskussion) 19 april 2024 kl. 12.44 (CEST)

Att den engelska förlagan skiner igenom är inte en nackdel. För mig är det mycket lättare med den här metoden jämfört med att översätta från engelska. Står "tveksamt" för något konkret? Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.52 (CEST)

Det kanske, genom en lämpligt formulerad fråga, går att få ChatGPT att undvika det på svenska stilistiska oskicket att versalisera varje ord i en kortare mening eller uttryck och att undvika omotiverade bindestreck utan att därför särskriva, som Ökat Synfält och Energi-Effektivitet. Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.07 (CEST)

Håller med om versalerna, miss av mig. (Jag hade åtgärdat några andra.) Just det här bindestrecket tycker jag underlättar läsningen eftersom ordet annars skulle bli mycket långt. I allmänhet är ChatGPT klart oskickligt på svenska (men suveränt på engelska).--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.24 (CEST)

Ord som energieffektivitet kan vi nog förvänta oss att läsarna av Wikipedia ska kunna ljuda sig igenom utan hjälp av bindestreck. Ordet förekommer just nu i 51 artiklar.

Min (otydligt formulerade) fråga gällde alltså (om versaliseringen av Ökat Synfält i exemplet nu kom från ChatGPT)

• Tror du att en lämpligt formulerad uppmaning till ChatGPT kan göra så att du slipper "åtgärda" sådant manuellt?

Ställer du frågorna till ChatGPT på engelska, men ber om svaret på svenska, eller frågar du på svenska?

-- Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 15.09 (CEST)

Vad är cytokines?, Vilket den misstolkade fullständigt. I meant what in English is called cytokinesis, not cytokines. But please continue in Swedish.. Vad är ett dragskåp?.--Ettrig (diskussion) 19 april 2024 kl. 15.30 (CEST)

Jag skapade en ny artikel om PTL med hjälp av chatgpt v4. Ämnet saknar Wp-artikel på annat språk men hade redan ett Wikidata-objekt. Fotnoterna som den föreslog innehöll inkompletta url:er men deras titlar och referat var korrekta och url:erna var lätta att hitta igen. Tomastvivlaren (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.10 (CEST)

Betydligt bättre, men facktermerna klarar den inte riktigt av. En stor risk om det skrivs ChatGPT-artiklar om industriella processer av "noviser". // Nalle&Lisa (diskussion) 19 april 2024 kl. 13.53 (CEST)

Jag är mycket tveksam till detta. I dagens "Spanarna" på P1 gavs det flera avskräckande exempel på hur ChatGPT fungerar. Tostarpadius (diskussion) 19 april 2024 kl. 20.13 (CEST)

• Länk till 17:50 in i programmet

Larske (diskussion) 19 april 2024 kl. 20.40 (CEST)

Tillägget i bipedalism är inte bra, vi kan inte tvärsäkert föra in sådana uppgifter helt utan källor, dessutom med vessleord som "studier har visat", det undergräver hela uppslagsverkets trovärdighet. Dragskåp känns som ett mer okontroversiellt ämne, men bristen på källor gör att jag är ytterst tveksam även till detta bidrag. Cytokines begriper jag dåligt och har inte tittat närmare på. jssfrk (d|b) 20 april 2024 kl. 01.30 (CEST)

Ja, vessleord bör tas bort. Ska skärpa mig i det avseendet. "inte bra" är för diffust. För att bli upplysande behöver sådan kritik formuleras mycket mer specifikt. Vilka påståenden är felaktiga? Varför tror du att de är felaktiga?--Ettrig (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.02 (CEST)

@Ettrig: Jag läser det som Jssfrk skrev som att det som inte är bra främst är att uppgifter förs in helt utan källor. Det strider mot policyn om verifierbarhet, se WP:V. Det handlar alltså inte om ett påstående är felaktigt eller inte, det handlar om att ett påstående som kan ifrågasättas ska gå att verifiera.

I stycket om energieffektivitet, som alltså inte går att verifiera eftersom det inte finns någon källa till påståendena, men kan ifrågasättas, står det följande:

• Att gå på två ben är mer energieffektivt för långa sträckor än fyrbent gång...
• Bipedal gång minskar energiåtgången jämfört med fyrbent gång.

Är det inte en onödig upprepning? Ett påstående blir inte korrekt för att det upprepas. Den andra meningen borde därför ersättas med en källangivelse för påståendet i den första meningen.

-- Larske (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.32 (CEST)

Som jag ser det så kanske ChatGPT eller motsvarande kan vara en hjälp för skribenten att orientera sig om det aktuella artikelämnet och få tips om vad som ska behandlas i en artikel och hur det kan göras. Men det är ändå en människa som måste ta hela ansvaret för den text som publiceras. Det gäller både stort och smått: att bedöma källornas tillförlitlighet och relevans och vara säker på att de stödjer texten, att se till att artikeln är välbalanserad, att ange årtal för tidsbundna sakuppgifter (t.ex. folkmängd), att se till att språket är korrekt och begripligt etc. WP-projektet bygger på samarbete mellan människor som gör bedömningar. AI kan tillhandahålla verktyg men kan inte göra bedömningar. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.46 (CEST)

Jag tycker det är ganska tydligt att det är mycket som haltar. Så det är lite förvånande att be om förtydliganden, det innebär att texten granskats kritiskt och accepterats.

Förutom att källor saknas till ganska långtgående slutsatser, även tveksamma formuleringar.

Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig: det är en avgörande biologisk och kulturell egenskap som har påverkat människans fysiologi, beteende och sociala strukturer på ett djupgående sätt.

• Njae, det är faktiskt inte mer än ett sätt att röra sig. Däremot har det möjliggjort nya beteenden (som att frigöra händerna till verktyg) och bland annat det har påverkat sociala strukturer.
• Meningen är en del av introt så att det saknar källor är väl ok, men då ska det finnas ett tydligt samband i brödtexten
• Brödtexten valde ChatGPT att göra till en punktlista. Det är inte särskilt genremässigt
• Det saknas massa teorier; snabbare att grabba till sig mat, bättre på att bära tex.
• Det finns ingen tvekan i texten. Det finns inte fyra fastställda fördelar. Det finns många teorier. Det borde verkligen framgå.
• Det där med "ökat synfält" trodde jag var en övergiven teori. Flock och snabbhet eller gömma sig verkar vara effektivare. Det vimlar ju inte av tvåbeningar på savannnen.

Jag tror frågar du ChatGPT om förtydliganden kommer den ändra och anpassa sitt svar. Testa det! LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.06 (CEST)

Tack för förtydligandet, Larske, det var precis det jag menade. jssfrk (d|b) 20 april 2024 kl. 10.07 (CEST)

I redigeringskommentaren stod det "Utökar stub med god hjälp av ChatGPT". Det är en god utgångspunkt än så länge: Att ta hjälp, men kritiskt granska och sen så klart se till att få källor. ChatGPT kommer säkert bli bättre, men att bara hysta in är för tidigt.--LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.20 (CEST)

Jag är inte heller övertygad av ChatGTP. Det finns inslag av viss försåtligt fluff i utökningen, t.ex. "Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig", vilket kanske förklaras av att utgångspunkten enbart är människan? Eftersom meningen fortsätter med att "..det är en avgörande biologisk och kulturell egenskap som har påverkat människans fysiologi, beteende och sociala strukturer på ett djupgående sätt". Men fåglar då? Dinosaurier? Formuleringen "..mer än bara ett sätt att röra sig" får bipedalism att låta helt ödesavgörande för en organism. Människans fysiologi påverkades starkt såklart, men människans beteende och sociala strukturer är nog mera tydligt beroende av hjärnans utveckling, med språk och tänkande? Denna möjliggjordes på sätt och vis av bipedalism, men berodde också av andra faktorer. Höstblomma (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.32 (CEST)

Sammanfattning, svar och kommentarer, så här långt:

Den här diskussionen är en värdefull förövning. Allteftersom AI blir bättre och mer använd kommer liknande frågor att dyka upp allt tätare.

Den för mig viktigaste frågan är om den här typen av texter ska accepteras, så jag kommenterar kritiken framför allt i det perspektivet. En del av kommentarerna handlar om arbetssätt och skrivarens tankar. De förbigår jag helt. Det är inte rimligt att ta ställning till något annat än själva texternas egenskaper.

POTENTIELLT DISKVALIFICERANDE

Inga referenser till källor Vore förstås bra med källor. Men i praktiken hävdas inte ett sådant krav. 60000 artiklar har markerats för brist på källor. Många, många omarkerade artiklar har också brist på källor. Antalet markerade artiklar ökar nästan varje månad. Så det är inte diskvalificerande.

Tveksamma formuleringar Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. Men det är ett mycket otydligt kriterium och svårt att tillämpa. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det. "Bipedalism är mer än bara ett sätt att röra sig" är inte ett graverande exempel. En normal läsare tolkar inte detta bokstavligt utan tar det för vad det är, ett vardagligt sätt att säga att många aspekter påverkas.

Upprepning Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det.

Vessleord Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 20%. ChatGPT har mycket mindre än så. Jag kommer att bli bättre på att filtrera bort det.

Föråldrad info Skulle vara diskvalificerande om det var mer än säg 5%. ChatGPT har mycket mindre än så. Ökat synfält genom bipedalism är inte ett exempel på det.

INTE DISKVALIFICERANDE (Vill och kan antagligen åtgärda)

• Brist på relation mellan intro och brödtext
• Omotiverad versalisering
• Omotiverade bindestreck
• Formatet punktlista

INTE DISKVALIFICERANDE (Vill inte åtgärda)

• Saknar annan info som är lika viktig
• Tvärsäker stil
• Engelska förlagan skiner igenom --Ettrig (diskussion) 21 april 2024 kl. 15.29 (CEST)

Jag håller inte med dig om källor. Det är diskvalificerande. Och din jämförelse med att vi har artiklar utan källor haltar. Jag patrullerar ju i princip alla nya artiklar och jag granskar speciellt de utan källor. Jag gör där en bedömning om faktat verkar rimligt och troligt eller om det är för luddigt och oklart. OCh raderar flyttar bort om det r för dåligt/vagt. Och chatprodukterna skulle alla fastna i kategorin radera flytta. Yger (diskussion) 21 april 2024 kl. 15.49 (CEST)

Ettrig: Du kan inte tolka diskussionen ovan som att tillägget i Bipedalism accepterats. Det finns ju inget i diskussionen ovan som stöder din tolkning i det enskilda fallet.

Du glömde ta med att ChatGPT väljer att skriva wikipedia-artiklar i punktform. Det är utanför genren, även om också det accepteras i enstaka fall, men inte för masskapande.

Varje artikel du skapar på det här sättet måste per definition mallas med "behöver källor, ovikt, försåtligt språk, verkar översatt, etc. Egentligen minst de 12 punkterna du listar ovan. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 16.16 (CEST)

Nej, jag var otydlig där. Det där är min sammanfattning av kritiken och mitt svar på den. I just det fallet tycker jag att kritiken bygger på en felläsning. Formuleringen bör skärpas, men den är inte missvisande eller sakligt felaktig.--Ettrig (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.44 (CEST)

@Ettrig Jag skulle ställa mig mycket kritisk till att låta ChatGPT göra något som helst utan källor. Här är ett exempel där jag använde följande prompts:

• Skriv en Wikipediaartikel om den norska impressionistiska målaren Christian Hembrendt.
• Skriv en Wikipediaartikel om berget Kiligantian i Filippinerna.

Båda dessa är påhittade artiklar, respektive från danska och engelska WP. ChatGPT genererade glatt svar för båda artiklarna och beskrev bland annat Hembrendts vackra målningar "Sommarljus över Hardangerfjorden", "Skogsmagi i månsken" och "Solnedgång vid havet".

Jag tror att ChatGPT kan vara ett bra verktyg för att skapa nya Wikipediaartiklar om och bara om de kan källbeläggas. Att publicera genererat innehåll utan att först källbelägga det när det är välkänt att LLM-modeller lider av hallucinationer låter som en mycket dålig idé. Atomvinter (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.16 (CEST)

Jag har gjort en liknande test och bett ChatGPT skriva en artikel om den lilla sörmländska by (4 gårdar) där jag har min sommarstuga. Det visade sig vara en stad i Östergötland, med en majestätisk kyrka och närhet till sjön Roxen, hällristningarna vid Nämforsen, Tinnerö Eklandskap och Stegebords slottsruin. Med hänvisning till Östergötlands läns officiella hemsida. Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.56 (CEST)

Principiellt: Om vi ska dra någon slutsats av Lsj-bots artikelproduktion, så är det att vi måste vara mycket noggranna med källor. Automatisk produktion utan total faktakomtroll kan ställa till det rejält. Min egen (visserligen hittills ganska begränsade) erfarenhet av ChatGTP är att den har en alltför levande fantasi. Jag bad t ex om en beskrivning av min hemort, och blev snabbt informerad om en massa uppenbara felaktigheter. Jag tycker att vi idag och tills vidare måste betrakta ChatGTP som en källa i sig, men en mycket osäker sådan. Dvs – ta gärna hjälp av tjänsten, men ifrågasätt och dubbelkolla alla dess påståenden. Och då gör den kanske nytta som inspiratör, men inte som faktaförmedlare. Janders (diskussion) 21 april 2024 kl. 18.50 (CEST)

Jag instämmer med Janders att boten kan fungera som inspiratör. I mina ögon är användning av den och särskilt då i stor skala långt riskablare än de projekt vi hade för några år sedan. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.54 (CEST)

Berättelserna om misslyckade experiment har ingen bäring på den här diskussionen. Kvaliteten beror självklart på hur man gör. Det är nödvändigt att välja lämpliga ämnen, redigera den text som AIn har producerat och ibland kasta resultatet. Jag tog biologistubbarna i bokstavsordning och hoppade över ganska många. Jag begär inte alls amnesti för texter som är sämre än de jag har lagt in.--Ettrig (diskussion) 21 april 2024 kl. 22.00 (CEST)

Men hur kan du veta att de är felaktiga om du inte kollar mot tillförlitliga källor? Och om du ändå har sådana källor - varför ska du gå omvägen via AI? Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 23.07 (CEST)

Sällar mig återigen till kören som säger att alla källösa bidrag från ChatGPT bör refuseras, både på grund av risk för hallucinationer och för att texten bryter mot verifierbarhetskravet. jssfrk (d|b) 22 april 2024 kl. 08.23 (CEST)

@Ettrig: Varför har "berättelserna om misslyckade experiment ingen bäring på den här diskussionen"? Projektet med Lsj-bot saknade uppenbarligen vissa kvalitetsspärrar, främst kopplade till källmaterialet. Visst – det viktiga är "hur man gör". Men man måste även dra slutsatser av det som gjorts tidigare. Botprojekten rymmer en viktig erfarenhet, som visar att vi redan på en grundläggande nivå måste försäkra oss om källkvaliteten, d v s redan innan AI-verktyg börjar tolka och omandla dem till wikiartiklar. Det är en viktig erfarenhet, som vi inte får glömma om/när vi funderar över hur vi kan ta hjälp av nya tekniskt baserade tjänster. Den erfarenheten och dess slutsatser är nog t o m en ödesfråga för WP. Janders (diskussion) 22 april 2024 kl. 09.45 (CEST)

Jag håller med Janders och övriga som menar att slutsatserna från tidigare projekt som t.ex. Lsj-bot är högst relevanta och att vi inte bör acceptera någon sådan massproduktion igen och absolut inte någon särbehandling av botar eller AI - t.ex. att de inte behöver ange källor. Att vi redan har många källösa artiklar är inget argument för att det inte behövs källor. Att tillåta tveksamma AI-formuleringar är lika illa som att tillåta maskinöversättning för en bot eller en AI vet egentligen inte vad den skriver. Höstblomma (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.33 (CEST)

Ettrig: Jag tycker det är väldigt besvärande att du fortsätter använda ChatGPT på det här sättet trots att du inte har konsensus. Du har inte rätt att ignorera invändingarna på det här sättet.

Det är jättekonstigt. Du hittar själv fel i dessa käll-lösa alster och ändå tycker det är värt det för att det är för jobbigt annars. Ska vi använda ChatGTP på det här sättet är det rimligare, transparentare och mindre arbete, att bara lägga en länk till ChatGTP-frågan under vidare läsning eller något. LittleGun (diskussion) 26 april 2024 kl. 18.14 (CEST)

Det behövs inte konsensus om det här sättet att använda ChatGPT. De ska behandlas som andra bidrag från mig. Jag övervakar dem för att se hur gemenskapen hanterar dem. Min avsikt var att ta ställning till och lära mig av de ändringar som andra gör. Hittills har jag inte kunnat göra det för att inga ändringar har gjorts. Den fullständiga avsaknaden av sådana reaktioner har jag tolkat som ett slags godkännande. Dina kommentarer om den allra första artikeln har jag lärt mig en hel del av. I historiken för artiklar och i senaste ändringarna ser man ett stort antal småändringar. Så är det också med mig. När jag ser brister i en artikel så korrigerar jag dem. Här har jag alltså inte sett något sådant.--Ettrig (diskussion) 26 april 2024 kl. 18.49 (CEST)

Helt fel tolkning. Som patrullerare granskar jag alster av bidragsgivare jag upplever som osäkra på att skapa korrekta artiklar. Du tillhör gruppen vars alster jag aldrig granskar. Så att du inte sett ändringar skall inte tolkas att de är OK, Yger (diskussion) 26 april 2024 kl. 19.03 (CEST)

Helt fel, Så starka ord!? Det är ju just därför som jag varnar tydligt att jag har börjat arbeta på ett nytt sätt. I den första artikeln hittade LittleGun flera om än inte så allvarliga brister. Så det var tydligt att jag hade förändrats. Nu har jag förändrats igen av den kritiken. Du och alla andra gör egna bedömningar av hur misstänksamma ni är, och agerar därefter. Jag tycker att det går bra. Jag behöver granska mer noggrant än jag hoppades. Men det är fortfarande mycket effektivare än att skriva själv från början. Med den metoden blir det uthärdligt att åtgärda stubbar som typiskt har varit stubbar i 15 år. Men det är möjligt att ni kommer att se för mycket fel som jag har missat.--Ettrig (diskussion) 26 april 2024 kl. 21.23 (CEST)

Jag tycker också att det är omdömeslöst att fortsätta lägga till en massa källös text, särskilt under pågående diskussion. Utökning av stubbar är inte ett självändamål om källor saknas och informationen inte kan verifieras. Du skriver att avsaknaden av reaktioner i artiklarna bör ses som ett tyst godkännande, men vi är väldigt många som ifrågasatt metoden här i diskussionen, så något godkännande är det verkligen inte. Alla följer inte SÄ eller din bidragslista. jssfrk (d|b) 26 april 2024 kl. 23.20 (CEST)

@Ettrig: Jag gick nu igenom strimsporre och hittade två tydliga faktafel:

• "Bladen är smala och lansettformade, arrangerade i motsatta par längs stjälken." NEJ, bladen sitter i tre- till femtaliga kransar.
• "Blommorna är små och arrangerade i en tät, axliknande blomställning." NEJ, blommorna sitter i en gles klase.

Det går inte att lita på att det Chat GPT skriver är korrekt bara för att det låter bra, och det är betydligt bättre att låta bli att lägga in dessa texter om man ändå inte tänker faktakolla dem. jssfrk (d|b) 27 april 2024 kl. 08.47 (CEST)

Ja, de felen är uppenbart felaktiga och kan inte försvaras. Det här ger mig sorglig information om hur jag fungerar. Artbeskrivningarna ger jag upp helt. De andra ska jag gå igenom påstående för påstående. Tack jssfrk för den skarpa motelden.--Ettrig (diskussion) 28 april 2024 kl. 07.21 (CEST)

Om det är faktafel i texten så är nog inte artificiell intelligens redo att skapa Wikipedia-artiklar ännu, men det var ju ett roligt experiment. Jag håller dock med @Jssfrk om att @Ettrig inte borde fortsätta lägga in källösa texter som tydligen inte har faktakollats särskilt noggrant (iaf om jssfrk har rätt). Det är kanske bättre att istället lägga in texterna i sin sandlåda för att sedan lägga till källor och faktagranskas noggrant innan man publicerar. Men än en gång, det var ett roligt experiment! Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 27 april 2024 kl. 09.09 (CEST)

Ettrig: För det första: Sluta lägga in källös text, även om den är baserat på ChatGPT-frågor. För det andra: Du påstår att du har granskat och att du insett att granskningen måste vara noggrannare. Men du presenterar inga källor. Vad menar du med att du granskar? Alltså, vad granskar du mot? LittleGun (diskussion) 27 april 2024 kl. 15.30 (CEST)

Annan möjlig metod att använda Chat GPT

En sak som Chat GPT faktiskt är ganska bra på, vad jag har kunnat se utan att hitta på och hallucinera, är att skriva om befintlig text. Det kanske är tveksamt etiskt, men man kan i princip ta en artikel ur NE, be Chat GPT skriva om den med egna ord och sen putsa till den manuellt och kontrollera den mot källan. Jag utökade häromdagen Ejnar Gunnerholm med information från hans dödsannons i DN, och bad Chat GPT skriva om den för att undvika plagiat. Här är resultatet (ett utdrag om tre meningar):

Dödsannonsen: "Till Europa Film kom han som kamrer redan 1942. Då hade han ett mycket nära samarbete med firmans grundare och chef Gustaf Scheutz och utnämndes 1965 till ekonomidirektör för hela koncernen. Vid Scheutz bortgång 1967 blev han verkställande direktör och innehade denna post till sin död."

Chat GPT: "År 1942 gick han över till Europa Film där han började som kamrer. Under sin tid på Europa Film etablerade han ett nära samarbete med företagets grundare och chef, Gustaf Scheutz. Gunnerholm avancerade inom Europa Film och 1965 utsågs han till ekonomidirektör för hela koncernen. Efter Scheutz bortgång 1967 övertog Gunnerholm rollen som verkställande direktör, en position han höll fram till sin död."

Min bearbetade text: "År 1942 gick han över till Europafilm, där han började som kamrer. Gunnerholm hade ett nära samarbete med företagets grundare och chef, Gustav Scheutz, och 1965 blev han ekonomidirektör för hela koncernen. Efter Scheutz bortgång 1967 övertog Gunnerholm rollen som verkställande direktör, en position han höll fram till sin död 1977."

Ett till exempel, med en slumpmässigt vald artikel (Jonas Westman) ur Vem är det 1918:

Originaltexten: Westman, Jonas, rektor, Nyköping, f. i Nora, Västernorrl.l., 26/1/67 av bonden Jonas W. o. Brita Ersdtr; fil. kand. Upps. 89, fil.lic. 94, fil.dr 97, aman. v. meteorol. observat. 93-98, doc. i meteorol. 98-04, assist, v. meteorol. centr:anst. 98-99, 02-05, meteorolog v. gradmätn:exp. t. Spetsb. 99, lekt. i mat. o. fys. i Nyköp. 04, rekt. där 14, fi. forsknrresor, talrika fack-vet:skapl. skr. Gm. (04) Anna Ulr. Öhman, f. 80, dtr av sjökapt. Joh. Magn. Ö. o. Ulr. Rodin.

Chat GPT: Jonas Westman, född 26 januari 1867 i Nora, Västernorrlands län, var en framstående svensk rektor och meteorolog. Han var son till bonden Jonas Westman och Brita Ersdotter.

Westman avlade sin filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet år 1889. Han fortsatte sedan sin akademiska karriär med att ta en filosofie licentiatexamen år 1894 och avslutade med en doktorsexamen i filosofi år 1897.

Under åren 1893 till 1898 arbetade Westman som amanuens vid en meteorologisk observatorium. Han blev sedan docent i meteorologi och tjänstgjorde på denna post fram till år 1904. Under åren 1898 till 1899 och 1902 till 1905 var han även assistent vid meteorologiska centralanstalten.

Westman hade också en betydande roll som meteorolog vid gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen år 1899. År 1904 blev han lektor i matematik och fysik i Nyköping, och år 1914 blev han rektor vid samma skola.

Utöver sin akademiska och administrativa karriär genomförde Westman flera forskningsresor och publicerade ett stort antal vetenskapliga skrifter inom sitt expertområde.

Jonas Westman gifte sig år 1904 med Anna Ulrika Öhman, dotter till sjökaptenerna Johan Magnus Öhman och Ulrika Rodin.

Det är flera tydliga fel och dåliga formuleringar även i denna text, men jag upplever att det är lättare att ha en sån här text som grund än den stolpiga från Vem är det, och samma sak om man har tänkt använda en upphovsrättsskyddad text som källa.

Några invändningar jag själv har mot metoden:

• Tveksamt upphovsrättsmässigt?
• Chat GPT har en tendens att vara pratig och omständlig, och gillar att bre på med upprepningar och superlativer som behöver strykas.
• Oklart om det verkligen sparar tid och energi.

Vill gärna höra gemenskapens synpunkter på detta. jssfrk (d|b) 28 april 2024 kl. 08.49 (CEST)

Jag undrar om vi tänker för mycket på detta Chat GPT skall användas. De artiklar jag skapar faller inom tre kategorier där i inget av fallen chat GPT skulle vara aktuell. 1. masskapa ett sortiment, som den 500 naturreservaten jag fixade i februari- här är copy paste modellen och chat skulla bara skapa löjligt pratiga artiklar som kräver mycket att ansa. 2. korta fill-in stubbar, som om de blivande biskopen Ulrica Fritzson, här var bäst med en kort utökningsbar, med fokus på det aktuella. Chat skulle ha skapat en svamlig sak 3. Avancerade artiklar som slaget vid Fyrisvallarna här är urvalet av olika källor kombinationen av dessa och av nyanser i ordval, och balans mellan olika tolkningar det viktiga. Omöjligt att chat skulle lyckats med det. Yger (diskussion) 28 april 2024 kl. 14.28 (CEST)

Det är ju en teknik som borde ha potential, så det är rimligt att vara nyfiken och testa.

Upphovsrätten glömmer man lätt, jag tror inte det är utrett. ChatGPT själva menar att den som "promptat" har upphovsrätten. Men många stämmer nu ChatGPT som menar att den tar material från upphovsrättsinnehavare och stuvar om. Men det gör ju Wikipedianer också... LittleGun (diskussion) 28 april 2024 kl. 14.45 (CEST)

Omvänt relevanskriterium för skolor

Jag vill lyfta en ny vinkel på diskussionen om skolor, som kan läsas här ovan:

Våra relevanskriterier är i normalfallet formulerade som stöd för automatisk inkludering, så vi ska slippa långa diskussioner om ämnen som redan godtas genom konsensus och praxis. Därför är de i de allra flesta fall beskrivna i temer av att ämnen som klarar vissa kvantiativa eller på annat sätt tydigt definierade krav ses som relevanta. För alla andra ämnnen finns något som kan liknas vid "fri prövningsrätt", där alla egenskaper som kännetecknar ett ämne kan prövas vad gäller relevans. Det är därför som relevanskontrollerna och SFFR träder in för ämnen som inte listas och kan avgöras genom prövning mot de trubbiga relevanskriterierna, men där det finns skäl att pröva om vi ändå bör betrakta ämnet som relevant.

Jag noterar nu att vi av någon anledning inte tillämpar sådana "positiva" och inkluderande kriterier konsekvent. För när det gäller "grundskolor, förskolor, fritidshem och liknande" är kriteriet negativt: De "anses normalt inte relevanta om de inte skiljer sig från mängden."(min kursivering).

Jag ser två stora brister med detta sätt att formulera kriterierna. 1/ Formuleringen vänder på "bevisbördan". Istället för att med så tydliga ord som möjligt formulera det som gäller beskrivs det som inte gäller. 2/ Det sker dessutom med en formulering som ytterligare förstärker otydligheten: – Om de "inte skiljer sig från mängden".

Jag ska inte utveckla min allmänna kritik mot kriterierna och hur de tillämpas. Den har jag tjatat om många gånger tidigare. Men jag ifrågasätter inkonsekvensen och godtyckligheten i just detta fall. Kriterierna ska underlätta bedömningarna och jag anser att det är viktigt att den prövningen sker i positiv anda. Enbart de ämnen som är uppenbart olämpliga att ha med här bör enligt min mening raderas. Men om vi ska ha kriterier i den form som vi har idag, så bör de åtminstonde vara konsekvent uppbyggda och formulerade. Att något "inte skiljer sig från mängden" är alltför vagt, och dessutom omotiverat. En grundskola bör, liksom så gott som alla andra ämnen här, bedömas på sina egna meriter, inte på att de subjektivt och ytligt sett inte "skiljer sig från andra". Varför ställs det kravet på just grundskolor, som ju ofta kan leva upp till grundförutsättningen att vara etablerade, stabila och synliga ämnen som angår fler än de "närmast berörda"? Med den logiken skulle vi exkludera mängder av "rutinämnen", med personer, platser, växter, asteroider o s v, trots att de ofta är värdfulla och självklara delmängder i det stora och dynamiska uppslagsverket. Janders (diskussion) 17 april 2024 kl. 09.13 (CEST)

Instämmer med ovanstående! /FredrikT (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.03 (CEST)

Det ligger mycket i det du skriver. Någon påpekade i den förra diskussionen att detta är en rest från den allra tidigaste barndom, då relevansbegreppet inte utmejslats. Och då var irritationen stor över all skolklottrare som skrev en trött rad om sin skola och synen var då att bättre var att skriva en rad om skolan i ortsartikeln. Vi har sedan töjt på begreppet för att vara mer tillåtande, men inte gått i botten med frågan på det sött du anger. Kanske dags göra det, Och ge byggnadens samlingsfunktion och dess arkitektur avgörande parameter, tillsammans med dess beständighet/uppmärksamhet. Men inte all skolor, jämför kyrksal för Stefanus koinonia som var relevant när den var i Sankt Sigfrids kyrka, Stockholm men inte när den använde en mer anonym lokal på Gotlandsgatan. Och som organisation är Stefanus koinonia relevant men inte en mindre skola/förskola i Aspudden Yger (diskussion) 17 april 2024 kl. 10.44 (CEST)

Jag håller med om att dessa negativt formulerade kriterier är olyckliga och bör revideras, även om praxis i mina ögon alltid väger tyngre. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 13.16 (CEST)

Jag håller med @Janders om att negativt formulerade kriterier inte är bra. Jag är också tveksam till att icke-formulerad praxis ska väga tyngre än de gemensamt formulerade kriterierna, inte bara i denna utan även i andra frågor. Det riskerar att skapa en känsla av avvisande gentemot användare som är nya eller av andra skäl inte känner till praxis, eller som har en annan tolkning av vilken praxis som finns. Man kan uppleva sig rejält tillplattad när det som man har gjort bryter mot oskrivna regler som bara de mest erfarna känner till. Vi kan inte formulera allt, men jag tycker inte att man ska kunna hänvisa till "regler" som inte finns formulerade och som ibland till och med går emot det som är formulerat. Chandra Varena (diskussion) 17 april 2024 kl. 14.27 (CEST)

Just när det gäller raderingsfrågor har vi ett forum där sådana tas upp och där det därför kan utkristalliseras en praxis. Att ändra kriterierna utan att det först varit ett antal diskussioner på SFFR anser jag vara direkt olämpligt, däremot är det givetvis önskvärt att det sker en kodifiering när utslaget i en viss riktning är tillräckligt många. Tostarpadius (diskussion) 17 april 2024 kl. 15.57 (CEST)

Jag ser inte riktigt problemet. I princip kan man ju säga att skolorna har samma status som en outgiven författare. Inte relevant per default, men fri prövningsrätt finns alltid. Om det fanns några bra mätvärden (som för författare) så ska vi ju så klart skriva ner dem, men jag kan tänka mig att det finns mängder av saker där det helt enkelt inte finns. Annars kan man ju bara hitta på en ny delmängd av vad som helst och kräva en positiv formulering (till exempel skomodeller). Så i princip skulle jag säga att grunden på svenskspråkiga Wikipedia är en negativ kravformulering, ej relevant tills att det har motbevisats, och vår lista är en kodifiering där vi på grund av omständigheterna har tvingats tänka till och sedan haft förmånen att kunna dokumentera undantag. Listan är alltså undantagen, inte regeln. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 april 2024 kl. 22.54 (CEST)

Tja...Ainali, jag vet inte om jag förstår invändningen. Men hur som helst är väl formuleringen om grundskolor ett undantag från grundsynen? Varför är inte premissen, som i alla andra fall, att just grundskolor är relevanta om de uppfyller vissa definierade krav. Här är ju utgångpunten att de inte är det. Beror det bara på att vi ännu inte har formulerat de positiva kriterierna, eller på att vi faktiskt tycker att gundskolor per definition inte är relevanta? Varför, i så fall? Eller är formuleringen kanske mest ett tecken på en mer allmän svaghet och brist i relevanskriteriesystemet: Vi vet helt enkelt inte riktigt vad vi ska fylla uppslagsverket med och på vilka generella grunder som vi ska "släppa in" nya artiklar. Istället söker vi fortfarande, efter 20 år, lite motsägelsefullt efter argument och grunder för att begränsa artikelsamlingen. Jag tror att vi bör försöka vända på den synen. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 12.30 (CEST)

Du missar min sista poäng. Listan på Wikipedia:Relevanskriterier är alltså undantagen från vår grundregel Wikipedia:Relevans. Grundregeln är alltså att fri prövning gäller för allt och varje artikelämne måste självständigt bevisa att det är relevant. Då vi blev trötta på att pröva vissa ständigt återkommande ämnen skapades vissa undantag som supplement. Det är verkligen inte så att det enda som saknas i supplementet är grundskolor. Allt som vi inte har hunnit diskutera tills vi tröttnat saknas där. För att återgå till exemplet om skor, vi har en artikel om Fotbollsskor och Barfotaskor, men ingen om Klättringsskor eller Vandringskänga (den senare är bara en omdirigering till Känga) och inte heller har vi några speciella relevanskriterier för skosorter (eller andra klädesplagg för den delen). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 april 2024 kl. 13.04 (CEST)

För vissa grundläggande funktioner har vi relevans för hela kategorier. Skolor borde höra dit, även om det för mindre tidsbeständiga kan räcka med en samlingsartikel. Edaen (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.07 (CEST)

Ok, Ainali, då förstår jag hur du menar. Men då kvarstår frågan: Varför peka på just grundskolor? Är det inte för att generellt "nedvärdera" dem jämfört med andra utbildningsanstalter? Men du pekar på något intressant, nämligen kriteriernas inkonsekvens och ofullständighet som bedömningsgrund. SvWP saknar ju uttalade och nyanserade kriterier för de allra flesta ämnen som vi kan tänka oss universum. Om kriterierna är "supplement" som listar villkor för automatisk inkludering (och där håller jag med dig) så kan de ju inte övertrumfa den fria prövningsrätten. Men i praktiken används de ändå som raderingsargument. Nej, jag tror att vi måste börja vända på argumentationen och betona de skäl som ska gälla för att en artikeln inte platsar. De skälen bör emå främst bygga på kvalitietsaspekter relaterade till det enskilda ämnet, och inte på att en viss grupp ämnen bör underkännas såvida de inte på odefinierade grunder "skiljer sig från mängden". Varför är denna odefinierade unikitet uttalat viktig just för grundskolor, medan andra ämnen bedöms vara relevanta med stöd av schablonkriterier? Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.42 (CEST)

@Janders Jag är inte helt säker, men jag skulle gissa på samma orsak som vi har dokumenterat positiva kriterier: vi har diskuterat ämnet så många gånger att någon tröttnade och dokumenterade utfallet. Och det borde vara okej, och möjligt att göra för fler ämneskategorier, denna har bara råkat bli den första. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 april 2024 kl. 14.37 (CEST)

Ainali, det är kanske så att jag är känslig för detta pga att jag anser att relevanskriterierna alltför ofta felaktigt används som argument för radering, utan den vidare och fria "bevisvärdering" som systemet bygger på. Jag förstår helt enkelt inte varför man söker stöd i de ofullständiga, ganska inkonsekventa och schablonbetonade kriterierna för att kunna radera, istället för att söka stöd i alla andra argument som kan finnas för behålla en artikel. Relevanskriterierna definierar ju inte relevansen som helhet, utan signalerar bara det självklara. Janders (diskussion) 18 april 2024 kl. 15.27 (CEST)

Det är en poäng. Jag noterar nu när jag letade lite mer att du i ditt originalinlägg citerar en formulering från ämnesguiden Wikipedia:Att skriva om utbildning snarare är från våra relevanskriterier. Och i en guide tycker jag att det är bra att skriva mer detaljerat, både för det som har bedömts platsa respektive tvärtom, det är ju också bara en guide snarare än ens vårt supplement till riktlinjen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 april 2024 kl. 15.59 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Efter att funderat så så tror jag vi skulle kunna formuelra kriterierna anorlunda och i positiva termer, som

• En skola är automatiskt relevant om den inryms i en arktetritad permanent byggnad dedikerad för undervising och rymmande fler än 200 elever (tar bort baracker och förskolor)

och/eller

• om skolorganisationen sysslesätter (eller har syysselsatt annan tid) fler än ?50? anställda (tar med skolor i "konstiga Lokaler men som ändå är stora)

Yger (diskussion) 19 april 2024 kl. 14.11 (CEST)

Jag skulle vilja modifiera lite till "en för undervisningssyfte arkitektritad". De flesta byggnader är arkitektritade på ett eller annat sätt och kan i efterhand ha blivit dedikerade för undervisning. -- [ jiˈesˌdeːo ] 19 april 2024 kl. 21.17 (CEST)

Jag håller med Jsdo1980 plus att det borde nog vara 1000 elever. Då sorterar man bort alla små skolor som har mindre än fyra parallella årskullar 1-9. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 april 2024 kl. 21.55 (CEST)

Vi bör alltså inte uttrycka en strävan att inte inkludera ett ämne, utan bör – som Yger föreslår – markera den automatiska relevansen. Den delen är bra. Syftet med kriterierna – att enkelt kunna släppa igenom det självklara, men i övrigt tillämpa en "fri prövning" – borde f ö formuleras som en portalparagraf på Wp:Relevanskriterier. Men jag är tveksam till "kvantifieringen" som metod. Dock är det den metod som används, och det går nog inte att vända på den skutan och revidera hela systemet, genom att istället formulera konsekventa och enkla kvalitetskriterier: En första bedömning i vilken mån som ämnet berör fler än "de närmast inblandade", och att det därefter görs en granskning av grundläggande kvalitet, balans och annan utformning. Ja, jag inser att även detta rymmer ett visst mått av subjektivitet, men tror att det kan leda till flera fördelar: Vi vänder på grundvärderingen, genom att markera att artiklar generellt välkomnas, inte avvisas, samt att "artikelns inre kvalitet" säkras redan från början. Jag tror att det skulle gå utmärkt att utveckla praxis kring detta. Men jag har alltså inga synpunkter på var de kvantitativa gränserna bör gå, helt enkelt för att kriterierna emå borde "skära i en annan riktkning". Janders (diskussion) 20 april 2024 kl. 08.48 (CEST)

Ygers förslag ovan innehåller ett viktigt ord som saknas i de flesta av våra formulerade relevanskriterier. ""....är automatiskt relevant....". En sådan formulering tydliggör att det inte handlar om att ämnet måste uppfylla skrivna relevanskriterier för att få en plats i WP. Därmed sägs underförstått att ett artikelämne efter bedömning kan ses som relevant av andra orsaker. Jag tror att det skulle vara bra att tydligt skriva in detta i Wikipedia:Relevanskriterier och understryka att kriterierna inte ska användas för att utesluta artiklar utan för att klargöra vilka artikelämnen som självklart är välkomna. Och att vi lägger till en mening som uttryckligen klargör att de kan bedömas som relevanta även om de inte uppfyller de skrivna kriterierna. Chandra Varena (diskussion) 20 april 2024 kl. 09.09 (CEST)

Jag är emot alla godtyckligt uppdragna gränser av typen antal elever, omsättning, etc. Det leder bara till konstiga gränsfall och styr artiklarna mot att innehålla tämligen ointressant rabblande av statistik. Ett bra relevanskriterium är inte bara ett kriterium för att avgöra om en artikel platsar, utan hjälper också till och gör artikeln läsvärd. Saker som skulle kunna göra en skola relevant är t.ex. att den varit viktig för utvecklande av en viss sorts pedagogik, är känd som en elitskola eller har en anmärkningsvärd historia.

Byggnaden bör enbart vara ett stöd för relevans om den specifikt ritats för just denna skolverksamhet. Nystartad verksamhet i en gammal byggnad bör inte bli automatiskt relevant.

andejons (diskussion) 20 april 2024 kl. 13.53 (CEST)

Jag formulerar om skrivningen enligt goda inkommande synpunkter

En skola är automatiskt relevant

• om den inryms i en för undervisningssyfte arkitektritad byggnad rymmande fler än 400 elever

och/eller

• om skolorganisationen sysselsätter (eller har sysselsatt annan tid) fler än 50 anställda

Gränserna kan diskuteras, men rex lokala F-6 skolan Lidhultsskolan uppfyller inte kraven. Jag förstår inte Andejons invändning, då det handlar om en formel för att ge automatisk relevans, så vi för dessa slipper långa disusksion som kan behöva för andra skolor.Yger (diskussion) 20 april 2024 kl. 17.11 (CEST)

Jag menar att ovanstående kriterier är dåliga. Kriteriet om byggnader blandar ihop verksamhet med hus den bedrivs i. En nystartad friskola blir inte relevant bara för att undervisningen bedrivs i en artiktektritad skolbyggnad från 90-talet.

Det ändrade förslag om antal anställda är en kraftig försämring mot det tidigare: en uppgift om antalet elever ger i alla fall en intuitiv känsla för hor stor skolan är. En uppgift om antal anställda har jag ingen aning vad jag skall göra med, och skulle nog i många fall te sig malplacerad. Den riskerar dessutom att bli konstigt snedvridande mot eftersom skolor med olika inriktning rimligen är olika personalkrävande. Kriterierna är nämligen inte bara "formler som ger automatisk relevans" som magiskt appliceras på ett ämne. Uppgifterna måste aktivt sökas upp av någon och skrivas in i artiklarna. Då bör den som vill visa på relevans helst få ett antal spår att följa, och de spåren bör i möjligaste mån leda till att artikeln blir bra. Med kriteriena ovan vore en artikel i stil med "Centralskolan är en skola i Alunda med 100 anställda. Skolbyggnaden ritades 1995 av Sven Svensson" tveklöst relevant, medan "Byskolan är en skola i Lillebyn med anor sedan 1497. På skolan går 300 elever i årskors 1-3. Byskolan var den första i Sverige som tillämpade Waldorfpedagogik.", följt av en gedigen historik, i alla fall teoretiskt skulle vara hänvisad till individuell prövning. Jag tycker det vore absurt.

andejons (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.12 (CEST)

Graph-tillägget: Uppdatering april 2024

Hello everyone – I'm Marshall Miller; I'm a Senior Director of Product at WMF working with the product managers and teams that focus on the user experience of reading and editing the wikis. Thank you all for being part of this ongoing conversation and being patient during the frustrating outage of the the Graph extension. I know Swedish Wikipedia has been concerned about this, as shown in recent conversations on this Village Pump and elsewhere. I have talked to many volunteers about their experiences and needs with graphs, and gathered a group of staff members to propose a plan. I posted a proposed plan here on mediawiki.org, and I am posting the same information below.

Summary

In short, we at the Wikimedia Foundation propose moving forward with an approach that many community members have suggested: building a new service to replace the Graph extension. This approach will enable editors to create basic visualizations, will require coordination with communities around migrating existing graphs, and will be extensible by developers who want to build and maintain additional functionality.

We've needed some time to consider all of the architectural questions and how to resource this work, and now we want to hear from volunteers on whether this sounds like the right approach. This work will be led by Chris Ciufo, the product manager with the Design System team. You can expect to hear from him going forward. There's more information below for those who want to see the details and considerations for this approach.

Since this work hasn't started yet, there are still several months to go before the new graphs are operational. We'll be getting the right engineers involved and start architecting over the coming weeks, making sure we have a strong plan and are ready to iterate on it, and then likely starting this work in July as staff members become available from their previous projects. We do not know yet how long it will take before the first types of graphs are operational. We're happy to discuss ideas that community members have about what, if anything, to do about the graphs continuing to be unavailable during these upcoming months.

Rationale

Chris and I are proposing this approach based on looking at how people have used graphs in the past, how we think they will use them in the future, and considerations on making sure our technology will be secure, scalable, and maintainable going forward.

In looking at how people have used graphs in the past, we see that graphs are a valuable, but not overwhelmingly common tool in the wikis. Across all Wikipedias, they are used on about 178,000, which is 0.28% of all articles. Outside the main namespace, graphs are used more often, frequently because they are a part of templates that are displayed heavily. For instance, in Arabic Wikipedia, there was a pageviews graph on every Article Talk page (until they were recently removed). Importantly, we've noticed that the large majority of graphs are relatively simple: bar, line, pie, etc, and use data inline in the wikitext or in the Data namespace on Commons. The resourcing for graphs should match this moderate usage – sufficient support, but not for complex functionality that isn't widely used.

Technical discussion

The functionality of the new extension would be more limited compared to the old one, especially in that it won't support all the visualization types and data sources of the old extension, but this approach represents a fresh start to a more sustainable future with graphs.

In terms of security, scalability, and maintainability, we decided in December that there was not a viable way to fix and continue with the legacy Graph extension. Among other options, we attempted upgrading to Vega 5 (only to continue to find the same security issues), and we tried wrapping the Vega canvas in a sandboxed iframe (which caused significant performance issues). This meant that a path forward for graphs would require a new extension.

Here is the brief outline of the approach we're thinking about:

• The legacy Graph extension would be sunset.
• The Foundation would build a new parser tag extension that supports a limited set of predetermined visualization types, like basic charts and maps, that cover the majority of existing use cases, which editors would specify in wikitext and get displayed as static images on wiki pages.
• Rendering server-side would avoid known or substantial security risks, such as those in the legacy Graphs extension.
• We do not know yet which visualization library or libraries it would use, Vega, d3 (which powers Vega), something like Our World in Data-Grapher, or something else.
• The new extension would support graph definition data specified inline or through Commons tabular data (in the Data: namespace), as was supported by the Graph extension. We would try to offer assistance to migrate legacy graphs using these data sources.
• It would be able to be extended with new visualization types by staff or volunteer developers through a controlled, centralized, and code-reviewable process.
• It would be able to be extended to draw data from other sources, such as Wikidata, which it won't be built to do at the outset.
• It would display graphs on the Wikipedia iOS and Android apps (this was not possible with the Graph extension after Graphoid was decommissioned).
• It would be officially maintained by WMF to address bugs.

In the many conversations around graphs, volunteers have also raised longer term questions about “interactive content”, such as timelines and 3D objects. Rebuilding the capability to serve simple graphs securely will be a large amount of work for staff and volunteers. As part of this, the new extension will be readily extensible by volunteers who have the technical skill to add more sophisticated visualizations and more data sources. This may be an open door to some kinds of interactive content, but the larger topic of interactive content is worthy of separate, continued conversations moving forward.

Moving forward

Moving forward, we want to hear your thoughts – ping especially Larske and Anhn, who have been very active on this topic – on this approach:

• Does this seem like the right way to proceed?
• What are the basic visualization types that are most important to support? Which ones can we do without?
• Which use cases are you concerned about being missed?
• How will communities need to participate or react to these changes?

As we discuss, there are many important questions to sort through. One that is top of mind for me is what will happen with the ecosystem of templates and data sources that has been built around the Graph extension over the last ten years. While we want to make it easy for many of the existing graph specifications to work in the new system, we will need to think through this together.

Thank you for reading this long update and for continuing to be part of this effort. I know many of you have spent a lot of time over the past months discussing graphs and building workarounds. We're looking forward to continuing the work. Feel free to respond here or on mediawiki.org. MMiller (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 01.22 (CEST)

Thank you for this status report. I just realize that if you think something should be simple you have not understood the problem , but I trust you that you really have tried various modifications, which in an evil world with skilled hackers is not good/secure enough.

For my self I really have used (in my opinion) _basic_ visualizations where I now will make a short list (probably not complete) with examples of what I think is "basic":

• Surface charts, see e.g. this. They should preferrably work with non-equidistant data, i.e. there might be data (in this case) for 2010, 2012, 2018, 2020, 2030, 2050 etc. Here is another example.
• x-y graphs, with or without smoothing, with or without error-bars, with or without indication of the datapoints which is behind the x-y-line. They should preferrably work with non-equidistant data.
• horizontal bar-charts, e.g. gant-charts. See e.g. this example, or this one.
• vertical bar-charts, not so different from the surface charts mentioned above. E.g. this one (staggered bar-chart) or this one (multiseries bar chart).

I think I stop here. If just the ones mentioned above is included I would be happy. And when in place there will always be wish-lists (why is _this_ not included, why can't you do _this_ ...). Good luck! / ANHN ✎ 18 april 2024 kl. 06.44 (CEST)

Thank you for the suggestions on which graph types are important to you @Anhn. These seem to line up with the feedback we are getting elsewhere. As we scope the project further, we will share more about how adding new graph types will work in the future. A key component of our proposal is that community developers will have the freedom to be able to do this themselves. CCiufo-WMF (diskussion) 25 april 2024 kl. 23.04 (CEST)

Vill lägga till att om någon känner sig obekväm med att besvara frågan på engelska men har någonting att säga: Skriv på svenska så löser vi det. Johan (WMF) (diskussion) 18 april 2024 kl. 11.42 (CEST)

Just a note that "The resourcing for graphs should match this moderate usage – sufficient support, but not for complex functionality that isn't widely used." was a self-fulfilling prophecy through its deployment. If the tool had been deployed with a fully functional graphical user interface that was easy to use and understand, there might have been a larger adoption. But as it was, one had to basically be a wikitext wizard to create anything but the most basic types. To now use the low usage, which was a direct result of the bare-bones deployment, as an argument for improving the tool even less appears to be a circular one. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 18 april 2024 kl. 13.23 (CEST)

I hear you on this @Ainali. We agree the legacy extension was not the most user friendly and we’re planning to build the new extension in a way that focuses on user experience and leaves the door open for enhancements like a VisualEditor plugin to lower the barrier to contribution even further. When we start to narrow in on what the graph definition interface will be like for the new extension, would you mind if I pinged you for feedback? CCiufo-WMF (diskussion) 25 april 2024 kl. 23.06 (CEST)

Historia eller politik

I t.ex. artiklar om länder, har jag funderat ett tag på hur man på bästa sätt avgör vad som ska placeras under avsnittet "Historia" respektive "Politik". Historieavsnitten tenderar ofta att komma väldigt nära nutid, vilket kan vara rimligt när man ska göra en kronologisk beskrivning av skeenden i ett land, område, kommun, etc. Historiebeskrivningen består ofta av politiska händelser, samtidigt som vi också har ett avsnitt om "Politik" enligt artikelstrukturen för geografiska artiklar. Spontant tänker jag att man kan skriva om Historia fram till närtid, medan man under "Politik" kan ge en mer allmän (och förhoppningsvis beständig) beskrivning av ett politiskt system, snarare än olika händelseförlopp. Men det är inte alltid helt enkelt att avgöra vad som bör placeras i vilket avsnitt..

Finns det någon tidigare praxis på området? Eller någon som har någon bra tumregel man kan tänka på?

Smetanakaviar (diskussion) 18 april 2024 kl. 13.33 (CEST)

Historik är en tyngre och mer vedertagen rubrik. Politik bör nog bara avse hur majoriteter skiftet etc Yger (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.29 (CEST)

Utan att ha titta på några artiklar, historian har fokus på områdets historia och avsnittet politik om det politiska läget i samtiden, även om det kan referera historiska händelser och hur saker föränsrats. Exempelvis ser jag inget skäl varför inte avsnittet om politik i Grekland kan referera till militärjuntan och hur den tiden påverkat det politiska läget, men själva händelserna bör i första han beskrivas i historia(avsnittet. FBQ (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.58 (CEST)

Tack för svar! Smetanakaviar (diskussion) 19 april 2024 kl. 09.26 (CEST)

@Smetanakaviar: Enligt wp:GEO och praxis i större geografiska artiklar, är "Styre och politik" en ofta mer rimlig rubricering. Den huvudsektionen syftar på hur området styrs och delas in samt det politiska landskapet runt styret av området. För länder brukar det inkludera statens roll, landets administrativa indelning, politiska partier, regering, parlament och domstolar, försvar och liknande. Det är i första hand baserat på hur det ser ut i samtiden, men även viktiga företeelser som ligger till grund för det nuvarande styret kan vara viktiga. Exemplet Grekland är rimligt, eftersom det nuvarande styret tog över efter en militärjunta. Äldre historia passar bättre under rubriken Historia. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 19 april 2024 kl. 23.26 (CEST)

Det slog mig att jag nog sett exempel på artiklar i länder där mycket hänt och man helt enkelt fortsatt fylla på aktuella uppgifter - inaktuella uppgifter skall ju inte bara raderas - vilket fått dem att se lite konstiga ut och där jag känt att mycket borde ligga i historiaavsnittet i stället. Men ofta kräver det ju också omformuleringar för att bli bra.FBQ (diskussion) 20 april 2024 kl. 10.03 (CEST)

Att "Politik" finns som kortfattad och delvis missvisande avsnittsrubrik för många länders artiklar är nog ett arv från Wikipedias barndom. Jag tycker nog att "Statsskick och politik" är den rimligaste rubriken ifall det inte finns mer detaljerade underrubriker, då statsskicken tenderar att vara mer bestående medan olika politiska styren ofta skiftar utan att det föregående ändras, för att anknyta till förhållandet mellan de båda i Platons Staten. Ricjac 21 april 2024 kl. 19.25 (CEST)

Ja, "Statsskick" är nog ännu bättre ord än "Styre" (i alla fall när vi pratar om stater). Paracel63 (diskussion) 21 april 2024 kl. 19.32 (CEST)

Länkning av vissa ord i genitiv

Hej! Jag testade att fråga min fadder om detta, men vi och några andra hade svårt att uppnå konsensus. Därav testar jag att fråga här.

När ord som "USA:s" ska länkas till artikeln om USA, ska det då länkas som "USA:s" eller "USA:s"? Jag föredrar det förra, men det verkar variera mycket i olika artiklar.

På ENWP, ska "USA's" länkas som "USA's" eller "USA's"?

Det verkar inte finnas någon tydlig riktlinje om detta. Kan vi därför slå fast någon sådan eller kan ni i alla fall rekommendera vilken variant som är att föredra och huruvida jag bör rätta andra varianter?

Tack på förhand! Vidde09 (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.00 (CEST)

Jag skulle nog påstå att normen är att genitiv bör hanteras som en del av det länkade ordet, och att det är en så stark norm att det är inbyggt i själva mjukvaran. Se till exempel vad som händer om jag skriver [[Dalslands historia]]s: Dalslands historias.

Enligt samma princip skulle jag skriva USA:s, så att vi inte får en annorlunda länkhantering bara för att det blir en annan genitivbildning. Att det inte sker automatiskt med USA:s är ju mer för att det är undantag, där tekniken i normalfallet ser till att hela ordet länkas men förekomsten av ett kolon ställer till det. /Julle (disk.) 18 april 2024 kl. 17.18 (CEST)

Vi gör olika här, och då det inte syns är det ogörligt "rätta" Yger (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.30 (CEST)

Det var "hos mig" diskussionen inleddes, [2]. Bra initiativ att ta den hit!

Vi gör olika (typ 50-50 mellan USA:s USA:s). Själv håller jag med bland andra Julle och tror att det är tekniken som lurats. Jag tycker vi ska rätta, men det vore bra att se om det finns någon invändning eller bara missvisande statistik. LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 17.47 (CEST)

En insource-sökning på exakt [[USA|USA:s]] ger 73 träffar, på [[USA]]:s får jag 1395 träffar. Men det kan ju finnas fler varianter. --Kitayama (diskussion) 18 april 2024 kl. 18.05 (CEST)

Shit pomfritt! En bot på det? LittleGun (diskussion) 18 april 2024 kl. 19.11 (CEST)

Vilka tecken efter länksyntax som blir en del av länken i visningsläget styrs på svenskspråkiga wikis av $linkTrail = '/^([a-zåäöéÅÄÖÉ]+)(.*)$/sDu'; i MessagesSv.php. Det går att be om att få det ändrat, men först kan det vara bra att söka på den här wikin om det i något fall skulle bli en försämring. Det skulle också vara bra att titta på andra närliggande språk i mediawiki/languages/messages om det redan finns kolon där. Nirmos (diskussion) 19 april 2024 kl. 05.18 (CEST)

Födelseort

Det bubblar upp ibland. I Sverige så anges moderns folkbokföringsort som födelseort, oberoende av var personen faktiskt föds. Ibland har vi källor på att personen föddes någon annanstans. För mig är det självklart att vi ska ange var personen faktiskt föddes med källa och möjligen moderns folkbokföringsort i en anmärkning.

• Det är ren specialistkunskap, långt ifrån POMMF, att det ibland avviker och att det då ska vara självklart att låta byråkratin bestämma över verkligheten.
• Det är ytterst tveksamt att använda arkivmaterial på det sättet
• Det är långt ifrån globalt perspektiv att inte ange verklig födelseplats

Jag ändrade artikeln om Martin Dahlin så här; "född i Uddevalla", med anmärkning att folkbokföringen skriver något annat.

Vi hade ett liknande samtal om dödsort för en annan Dahlin, Maria Dahlin. Det stod då att hon dött i New York i inledningen och sen sist i biografin att hon dött i en bilolycka på besök i Sverige. Jag tror kodifieringen då ändrades här: Wikipedia:Biografiska_artiklar#Inledning, så att det där med POMMF kom in för dödsort.

Jag tycker samma sak ska gälla för födelseort.

Det är fullkomligt självklart för alla som inte är specialintresserade att man föds där man föds och inte där modern är skriven. LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.17 (CEST)

Med följd, att för vissa tidsperioder föddes nästan ingen på landsbygden och nästan alla i stan. Edaen (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.30 (CEST)

Och för mig är det inte alls självklart. Vi brukar anse att födelseplats är där folkbokingen anger som födelseplats Yger (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.33 (CEST)

I de flesta fall för normalt folk så är man född där man bodde sin första tid. BB i en större stad en bit bort är ointressant. Jag är född och uppvuxen i Stora Tuna. Dagens ljus såg jag på Falu BB - men det är en ren teknikalitet. Kitayama (diskussion) 20 april 2024 kl. 18.38 (CEST)

Det kan definitivt vara mer komplicerat än så. Mamma var tekniskt sett folkbokförd i hennes föräldrars sommarstuga när jag föddes. Men hon bodde inne i stan med sina föräldrar och borde ha varit folkbokförd där. Det var därifrån mamma åkte till BB några mil bort, eftersom det lokala lasarettet lades ner ungefär vid denna tid. Men ingen av dessa platser bodde jag någonsin på, för pappa hade precis köpt en bostadsrätt och det var där jag o mamma flyttade in efter att vi kom hem från BB.

I mitt fall blir ju folkbokföringen då bara intressant för den som ska hitta mig i kyrkböckerna? 213.112.54.246 20 april 2024 kl. 21.16 (CEST)

Redkonflikt: Ja, normalt är det inga konstigheter. Modern är normalt skriven på en plats mycket nära där man är född. Så, fine. Vi fortsätter att använda arkiven per default. Detta gäller undantagen; vi får källor på att en personen inte alls är född i närheten där modern var skriven. Martin Dahlin har en koppling till Udevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, därför har vi källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i.

Yger:Att vi har präglats av en specialistsyn, eller själva är specialintresserade, borde vara enkelt att bortse ifrån. Jag kan faktiskt inte förstå hur man inte inser att det är en "prägling" att man uppfattar att en person som är född i Uddevalla förklaras vara född i Höganäs som något så självklart att det slås fast i första meningen.

I specialfallet Wikipedia är det dessutom ett "brott" även mot bland annat globalt perspektiv och POMMF.--LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.19 (CEST)

@213.112.54.246. Ja, precis. Det kan vara komplicerat, ditt fall är väl ungefär lika komplicerat som Martin Dahlins och av ungefär samma orsak. Det går att hantera i en anmärkning om det finns källa. Vet vi inte att det är "komplicerat" är arkiven den bästa källan. Undantaget blir då att: Om vi har källor, så låter vi dessa trumfa arkiven, som vi vet har den faktiska bristen gällande geografi. Och så hanterar vi undantag som just undantag. Och använder oss av "anmärkning".

Mitt önskemål att i introt ska vi använda oss av den faktiska födelseorten om vi har källor på att denna och moderns folkbokföringsort skiljer sig, och förklara folkbokföringsuppgiften i anmärkning. Inte tvärtom. LittleGun (diskussion) 20 april 2024 kl. 21.28 (CEST)

För mig är det självklart att ange folkbokföringens uppgift i första hand. Så gör jag alltid för egen del. Jag är rent fysiskt född i Lund, där mina föräldrar studerade. Trots att de var gifta var de skrivna i sina respektive föräldrahem. Födelsehemort bör alltså stå med tydligt i ingressen. Om den faktiska orten ligger långt därifrån och inte är närmaste sjukhus kan även den anges. Detsamma gäller om dödsort. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 06.21 (CEST)

I första hand även om den faktiska orten är känd?

Tror du inte att det beror på att du har ett specialintresse eller är präglad av Wikipedia?

Har du tagit hänsyn till POMMF och globalt perspektiv då?

I varje fall så var det missvisande för alla utan detta specialintresse eller alla som inte präglats av svenskspåkiga wikipedia när det stod "Dödsort: New York, under vistelse i Sverige". LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 06.56 (CEST)

Hur kan inte moderns folkbokföringsadress vid personens födelse vara bland de tre-fyra viktigaste sakerna sakerna som finns att säga om en denne? Självklart ska det vara med i första meningen. 2A02:AA1:1649:318A:E9EE:F67F:C00B:898C 21 april 2024 kl. 10.13 (CEST)

Jag har ju motiverat: Det är förvånande och förvirrande för icke-specialintresserade, som jag skrev ovan: "Martin Dahlin har en koppling till Uddevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, det är därför vi har källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i."

Samtidigt, med en anmärkning så finns informationen förklarad längre ner, på ett sätt om inte lämpar sig i en första mening. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 10.35 (CEST)

Jag delar Littleguns åsikt här. Vad gäller födelseort har det ju blivit vanligt att man precis som folkbokföringen anger moderns folkbokföringsort - åtminstone om man har någon koppling dit, sedan har jag inga problem att även förtydliga vilket BB jag är född på. När det gäller dödsort menar jag att de flesta menar den faktiska dödsorten inte folkbokföringsorten vid dödstillfället. FBQ (diskussion) 21 april 2024 kl. 10.44 (CEST)

En undran: Varför är det viktigt att ange var själva födelsen ägde rum? "Född i en taxi mellan Sollefteå och Sundsvall, oklart vilka kommungränser som hade passerats". Om det sedan kan klargöras att bilen var i Kramfors kommun när barnet föddes - ska hen senare kategoriseras som "(Profession) från Kramfors"?.

Naturligtvis ett tillspetsat specialfall... men som jag ser det så är det betydligt viktigare att berätta var personen växte upp än var hen råkar vara född. Chandra Varena (diskussion) 21 april 2024 kl. 11.08 (CEST)

Medhåll, och det där med "XXX från Kramfors" tror jag vi har konsensus för.

Men födelseplats, tillsammans med datum, är "biografisk basdata". Gemenskapen menar att biografisk basdata är tvingande och ska annat än i yttersta nödfall stå enligt vår standard "född XXXX i NNNN" direkt efter namnet.

Så jag vill återigen understryka: Vi måste inte ta bort någon basdata. Bara göra den icke-förvirrande. Och bara när det finns källor som visar den geografiska avvikelsen. Åtminstone vore det bra om den här tråden kunde begränsa sig till det, för det finns inget samband med att inte tycka basdata är viktigt. LittleGun (diskussion) 21 april 2024 kl. 11.53 (CEST)

Uppgifterna tynger ned inledningarna bara för att vissa är väldigt intresserade. För de av oss som inte tycker det viktigaste när man öppnar en wikipediaartikel är att direkt kunna gå till folkbokföringen skulle inledningarna bli betydligt mer lättlästa utan dessa uppgifter, och så kan födelseort, uppväxtort och så vidare placeras i biografiavsnittet.

andejons (diskussion) 21 april 2024 kl. 13.18 (CEST)

Det vore en klar försämring av strukturen på våra biografiska artiklar. Tostarpadius (diskussion) 21 april 2024 kl. 21.55 (CEST)

Jag är inte helt emot en ändring, förutom att den skulle skapa ett huvudsakligen manuellt kontroll- och uppdateringsarbete i över 110 000 BLP:er och över 270 000 biografier totalt sett. Draken Bowser (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.40 (CEST)

Jag håller med LittleGun i denna fråga. Och om någon kompromiss ska göras så ska det i alla fall dokumenteras tydligt i den övriga brödtexten i varje fall där verklig födelseort och moderns folkbokföringsort skiljer sig åt. Där kan också gärna förtydligas vilken uppväxtorten var. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 april 2024 kl. 09.34 (CEST)

Kom ihåg att hålla isär födelseort och födelsehemort; bara den senare anges i folkbokföringen. Om denna uppgift är den enda man har, kan man inte då vid behov skriva "född 22 mars 1948 i Altuna församling (födelsehemort), död ..." ? Till exempel om man har anledning att tro att uppgiften kan vara missvisande, men saknar en tillförlitlig källa som kan reda ut sakförhållandena.

Det skulle kunna anges som regel i faktarutan med Wikidata. På Wikidata borde det vara möjligt att markera att en "place of birth" är födelsehemort och sedan få detta att framgå automatiskt i de uppgifter som hämtas därifrån och hit.

En annan sak är viktig att komma ihåg. Angiven födelseort är inte nödvändigtvis detsamma som verklig sådan. Var personer påstår sig eller påstås vara "födda" är en svårbestämd uppgift som även den mycket väl kan peka ut en annan plats än den verkliga födelseorten, till exempel för att man avrundat till närmaste stad eller för att man anser sig komma från en viss ort. Man borde kunna räkna med att det är BB-orten som anges i åtminstone några få moderna fall, dock inte i flertalet, och jag vill understryka att vi har omkring 40 BB:n med totalt 290 kommuner med tusentals ingående orter som upptagningsområde. Monosynaptic reflex (diskussion) 22 april 2024 kl. 19.55 (CEST)

Vi skall inte komplicera detta mer än nödvändigt. I de allra flesta fall fungerar folkbokföringens uppgift alldeles utmärkt. Tostarpadius (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.32 (CEST)

Folkbokföringens uppgift fungerar alltid utmärkt, så länge man är medveten om vilken typ av uppgift det är, det vill säga en uppgift som anger var man är folkbokförd. Monosynaptic reflex (diskussion) 22 april 2024 kl. 20.46 (CEST)

Monosynaptic reflex:..."så länge man är medveten om vilken typ av uppgift det är"... Precis. Men, det är en specialkunskap. Därför fungerar det dåligt i de fall moderns folkbokföringsort och faktisk födelseort (BB) ligger långt ifrån varandra och det finns uppgifter om faktisk födelsort. Som i fallet Martin Dahlin.

Som sagt: "Martin Dahlin har en koppling till Uddevalla (för att han föddes där och spenderade några år där, det är därför vi har källa), men han växte upp i Lund. Höganäs har han varken fötts i eller bott i." Då löser vi det bäst med att ange faktisk fördelseort (POMMF) och anmärkning med folkbokföringsort (specialkunskap).

Voila! LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.32 (CEST)

@LittleGun: Jag tror det är födelsehemort du menar när du, med omtanke om POMMF och icke-specialister, skriver faktisk födelseort (BB). För alla de fall där faktisk födelseort (BB) och födelsehemort ligger långt ifrån varandra, till exempel i olika kommuner, är uppgiften om BB fullständigt ointressant för alla andra än specialintresserade, som till exempel astrologer som, för att kunna göra ett horoskop för personen, behöver den exakta platsen för nedkomsten. Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 21.50 (CEST)

@Larske: "Födelsehemort" är ett nytt ord för mig. Om det är den ort där man faktiskt är född (Uddevalla för Martin Dahlin) så har du rätt. Faktisk födelseort trodde jag var självförklarande; den ort, den plats där man faktiskt är född, och som kan skilja sig från den ort modern var skriven i (Höganäs för Martin Dahlin).

"För alla de fall där faktisk födelseort (BB) och födelsehemort ligger långt ifrån varandra, till exempel i olika kommuner, är uppgiften om BB fullständigt ointressant för alla andra än specialintresserade, som till exempel astrologer som, för att kunna göra ett horoskop för personen, behöver den exakta platsen för nedkomsten"

Exakt! Det är ju det jag skrivit hela tiden! Fast der finns andra specialintresserade än astrologe, se ovan. Har det varit oklart? Min poäng är att på Wikipedia påstår riktlinjerna att det är moderns folkbokföringsort vi ska skriva. Som födelseort. Jag tycker det är bort i tok. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.05 (CEST)

Nja - födelsehemort är en term definierad i folkbokföringslagen. Det är den plats barnet blir folkbokfört. Faktisk födelseort finns ingen definition på, men jag skulle säga "den ort där en person föddes och levde den första tiden av sitt liv". Nedkomstort är den plats där födelsen verkligen ägde rum, i dagens Sverige oftast på ett BB. Låt oss ta ett hypotetiskt exempel: Maja är skriven hemma hos föräldrarna i Uppsala, men bor hos sin pojkvän i Rättvik. Maja föder sitt barn på Falu BB. Maja och barnet åker därefter hem till Rättvik där barnet lever sina första år. Födelsehemorten är definierad i lag - det är Uppsala. Födelseorten enligt POMMF skulle jag säga är Rättvik. Nedkomstorten Falun är tämligen ointressant för personen. Barnet Petter växer upp och blir en känd politiker. Vad ska vi ange i ingressen i artikeln om Petter och hur ska vi kategorisera den? Konsensus före denna diskussion är "Född i Uppsala" och "Politiker från Uppsala". Det är uppåt väggarna. Petter kanske var ett år gammal när han först var i Uppsala. Det rätta - i mitt tycke efter att ha läst ovanstående diskussion - är att skriva "Född i Rättvik{{anmärkning|Folkbokföringsort vid födseln: Uppsala domkyrkoförsamling}}" och kategorisera Petter som i "Personer från Rättviks kommun". Kitayama (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.03 (CEST)

Tilläggas kan i de flesta fall är födelseort=födelsehemort (faktisk=folkbokföring) och i ytterligare ett antal fall har vi inte uppgift om faktisk födelseort - då använder vi födelsehemorten. Det är BARA i de fall då vi kan dokumentera en skillnad mellan faktisk födelseort och folkbokföring som vi måste förtydliga vad som är vad i artikeln. Existerande artiklar låter vi vara - kan ändras vid behov. Kitayama (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.07 (CEST)

Kitayama: Exakt så! Som jag gjort i artikeln Martin Dahlin. Har jag verkligen missförståtts? LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.07 (CEST)

@LittleGun: OK, jag använde termen födelsehemort fel eftersom det är något som har en definierad betydelse i folkbokföringslagen. Det jag menade var alltså platsen för det hem dit man åker tillbaka efter besöket på BB, alltså Rättvik i Kitayamas exempel.

Och det är väl förmodligen det du också menar, men det är aningen förvirrande när du skriver faktisk födelseort (BB) och inte menar platsen där BB ligger, alltså Falu lasarett i samma exempel. Du har inte "skrivit hela tiden" att platsen för BB är ointressant vilket jag skrev. Så ditt "Exakt! Det är ju det jag skrivit hela tiden!" är obegripligt. Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.37 (CEST)

Jaha, så förstod jag det inte. Sorry. Jag som blev så glad. Jag tycker ändå BB är mer rätt än moderns folkbokföringsort. Modern kan varit folkbokförd i Ystad, bo i Kalix och föda i Luleå. Då tycker jag Ystad är sämst. Luleå inte alls illa. Jag skulle nog påstå att jag vore född i Luleå om det var så. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 22.43 (CEST)

Ok, då har vi rett ut det. här är lite godnattmusik på temat "hemort".

-- Larske (diskussion) 22 april 2024 kl. 23.15 (CEST)

Tack för musiken! Men tillbaks till Wikipedia-världen: Martin Dahlin! Vi har källa på att han föddes i Uddevalla (på Uddevalla BB får man förmoda, och kanske bodde de i Uddevalla också. Men källorna (utom Sv.Bef 1990) säger Uddevalla). Då tycker jag vi ska ange Uddevalla som födelseort, och inte den byråkratiska Höganäs. LittleGun (diskussion) 22 april 2024 kl. 23.15 (CEST)

Kitayamas exempel skulle förvirra mig. Födelseplats är för mig egentligen där man föds. Sedan är jag väl medveten om att man registreras där modern var folkbokförd och i vardagligt tal menas den plats modern var bosatt även om man inte föddes hemma utan på BB. Men om texten säger "Född i Rättvik, folkbokförd i Uppsala" skulle jag tolka det som att nedkomsten skedde i Rättvik men föräldrarna var bosatta i Uppsala. FBQ (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.49 (CEST)

Det finns ju inget BB i Rättvik men han kan ju ha fötts där ändå, under en spa-retreat eller liknande. FBQ (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.51 (CEST)

Födelseort, födelsehemort och faktiskt nedkomstort kan vara olika alla tre, vilket innebär att en välbelagd uppgift om den förstnämnda inte nödvändigtvis är riktigare i praktiken. Det kan knappast vara förvirrande att förklara de till synes motstridiga uppgifterna om exempelvis herr Dahlin, men vad vi verkligen vet är en helt annan sak. Monosynaptic reflex (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.17 (CEST)

I Sverige har haft födelsehemort som begrepp ända sedan 1940-talet. Var BB var beläget anses, med rätta, som ointressant. Finns ingen anledning att forska ut det speciellt. Med dödsort kan det vara lite annorlunda. Avlider man på ett sjukhus nära bostaden spelar det heller ingen roll om det råkar ligga i en grannkommun. Händer en omskriven olycka eller brott där personen omkommer kanske man dock bör ange den verkliga platsen. Andhanq (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.43 (CEST)

Vilket BB någon är född vid är vanligen ointressant, men om någon t.ex. råkar vara född i USA och därför har amerikanskt medborgarskap trots att födelsehemorten var en annan så är det potentiellt relevant.

andejons (diskussion) 23 april 2024 kl. 18.59 (CEST)

Jag håller med om att BB-orten eller motsvarande i regel varken är intressant eller efterfrågad av läsare. Däremot vill jag hävda att även uppgifter om födelseorter bör beaktas med viss försiktighet, i likhet med uppgifter om födelsehemorter, om än av helt andra skäl. Det är rimligare att ange den orten än födelseförsamlingen, men såvida vi inte har tillgång till mer ingående biografiska uppgifter vet vi inte med någon egentlig säkerhet vad exakt det är för typ av uppgift vi har angett i artikeln när vi t.ex. hämtar födelseorten från en artikel i Aftonbladet. Det vet vi däremot när vi anger födelsehemorten, även om det inte är en helt oproblematisk metod det heller. Monosynaptic reflex (diskussion) 23 april 2024 kl. 19.36 (CEST)

Vad vi vet är vad källan är och vi redovisar den. Och sen är vi lite källkritiska. Finns det inget som tyder på feltryck eller feltänk är det rimligen korrekt. LittleGun (diskussion) 24 april 2024 kl. 14.46 (CEST)

Jag håller med dig i sak, men tycker inte att någon egentlig källkritik har tillämpats i det aktuella exemplet; kommenterande sportjournalistik är ingen bra källa till s.k. biografisk basdata. Det verkar inte ens röra sig om en intervju. Nu fanns det sedan tidigare ett barndomskapitel i en biografi bland källorna och den har tidigare styrkt Uddevalla, fram till dess att någon ändrade till Höganäs enligt SOK, som man får förmoda har använt sig av folkbokföringsuppgifter. Monosynaptic reflex (diskussion) 26 april 2024 kl. 11.06 (CEST)

Ja, vid en första anblick är det inte den bästa av källor. Men, det står så självklart och varför skulle en sportjournalist få för sig att en skåning från Lund som spelat för Malmö FF vara född i Uddevalla från ingenting. LittleGun (diskussion) 28 april 2024 kl. 10.38 (CEST)

Just så. Med biografin som källa slipper man däremot ställa sig den typen av frågor. Monosynaptic reflex (diskussion) 29 april 2024 kl. 20.14 (CEST)

Nytt (eller snarare nygammalt?) på Artikelgranskningar...

Ett antal "Utmärkt"- och "Bra"-märkta artiklar fick sina stjärnor för väldigt länge sedan, och behöver granskas så att de motsvarar nutida förväntningar på vad som är Utvalt innehåll på Wikipedia. Jag har lagt in artiklarna Mary Wollstonecraft, Solsystemet, Liverpool FC och Paleolitikum. Det finns även annat på granskningssidan, för de som är intresserade. // Zquid (diskussion) 22 april 2024 kl. 15.17 (CEST)

Porträttmålningar gjorda av amatörer i infoboxen

Det händer ibland att jag stöter på artiklar som har porträttmålningar, gjorda av amatörer, i infoboxen. Exempel på detta är artiklarna om Shalom Brune-Franklin och Abby Elliott. Detta gäller alltså artiklar om levande personer, inte historiska personer. Jag är själv lite tveksam till att vi verkligen ska använda det och upplever det snarare som pr för konstnären än att det ger faktisk information om hur artikelsubjektet ser ut. Hur ser ni andra på detta? Jag kan tillägga att av mina exempel ovan upplever jag bilden på Brune-Franklin som inte alls särskilt porträttlik medan Elliott är bättre. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 10.46 (CEST)

Gillar det inte. Bättre ingen bild än en amatörmässig tavla. Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 12.59 (CEST)

Är bilderna något som tillför något till artikeln? I första exemplet tycker jag det gör artikeln sämre, men i det andra exemplet är jag mer tveksam. För historiska personer brukar det var helt okej med målningar, även ibland av tveksam kvalitet om inget bättre finns. Boivie (diskussion) 23 april 2024 kl. 13.28 (CEST)

Jag håller nog snarare med Adville. Målningarna blir nästan som karikatyrporträtt, något som kanske inte borde finnas i infoboxen. Men å andra sidan håller jag också med Boivie, om inget bättre finns så är det väl lika bra... Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 23 april 2024 kl. 13.31 (CEST)

Givet att porträttet är tillräckligt likt för att ge en bild av personens utseende tycker jag likaså att det tillför något till artikeln i brist på ett fotografi - oavsett om konstnären är välkänd eller amatör. Däremot blir ju bedömningen subjektiv och när det blir karikatyrartat (som i exemplet Brune-Franklin) instämmer jag i att bilden inte borde användas. Rasmus ²⁸ 23 april 2024 kl. 13.34 (CEST)

Jag tycker att dessa målningar ofta väcker fler frågor än de ger svar. Det blir nästan lite distraherande när man undrar vem det är som har gjort målningen och i vilket sammanhang (och varför just den presenteras på Wikipedia), men det kan vi inte riktigt ge svar på eftersom det oftast handlar om slumpmässiga, helt okända, konstnärer som valt att publicera sina verk på Commons. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.10 (CEST)

Du har rätt, det blir lite förvirrande. På Abby Elliott-sidan står det åtminstone vilket år porträttet är gjort, men på Shalom Brune-Franklin är det bara en bild, utan bildtext. Det skulle ju exempelvis kunna var ett självporträtt, till och med. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.15 (CEST)

Jag kanske var för kategorisk med tanke på de historiska tavlorna, men som första exemplet ser ut så blir det väldigt konstigt (dock om det varit ett självporträtt så hade det passat, m2n inte i infoboxen.) Porträtt i infoboxen skall likna subjektet, och i möjligaste mån undvikas till favör för fotografier. Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.55 (CEST)

Självporträtt som publicerats för att användas på sådant här sätt, liksom "officiella" porträtt, såsom de av tidigare rektorer, borde kunna användas, ifall upphovsrätten tillåter (vilket för nulevande förutsätter licens). Däremot kan jag nog tänka mig att vi borde undvika porträtt som faktarutsbild, också för historiska personer, eftersom någon likhet inte kan garanteras. En vikingatida kung i nationalromantisk 1800-talstappning ger ganska säkert en missvisande bild, som kan prägla läsaren. Bilder längre ner är mindre problematiska, men fortfarande borde något slags likhet eller någon annan typ av relevans förutsättas också där, inte bara "i brist på bättre". –LPfi (diskussion) 23 april 2024 kl. 20.52 (CEST)

I fallet med Brune-Franklin (där bilden borde tas bort) anger uppladdaren på sin användarsida "[…] je souhaite illustrer des femmes". Det är alltså ganska säkert inte ett självporträtt utan ett av en glad amatör. Elliott-porträttet ser bra ut, men Category:Brian Doyle-Murray övertygar mig inte om att likheten är tillräcklig. –LPfi (diskussion) 23 april 2024 kl. 20.52 (CEST)

Ytterligare ett exempel jag stött på det senaste är Moses Ingram. /Ariam (diskussion) 23 april 2024 kl. 22.31 (CEST)

Om vi ser vidare på användarens uppladdningar så tror jag vi upptäcker en del porträtt liknande övriga. Jag kollade lite och såg att de verkade vara inlagda på de wikis som har en artikel om objektet. Går det att djupsöka istället för att se hur många av denne användares porträtt som finns i artiklar på svwp? @Larske? Adville (diskussion) 23 april 2024 kl. 23.42 (CEST)

Det är just nu bara tre sidor i svwp, varav två i artikelnamnrymden och en i användarnamnrymden, se följande tabell, som visar bilder skapade av Hibrideacus.

Bild	Skapad av Hibrideacus	Användning i svwiki
	2024-02-11T13:52:03Z	Användare:Salgo60/Kvinnosakspolitiker
	2024-02-06T17:13:05Z	Moses_Ingram
	2023-06-25T16:40:41Z	Shalom_Brune-Franklin

Det är dock ett femtiotal objekt i Wikidata som har bilder skapade av denna användare, till exempel objektet för Frances Hardinge, se följande tabell.

Bild	Skapad av Hibrideacus	Användning i wikidatawiki
	2024-02-06T16:14:01Z	Deborah James (Q111970097)
	2024-02-10T23:13:51Z	Gill Valentine (Q22833407)
	2024-02-14T23:16:26Z	Alice Modolo (Q97671040)
	2023-06-25T11:56:32Z	Cécile Bailly (Q3009703)
	2024-02-10T23:51:35Z	Wikidata:WikiProject_Medicine/Women_scientists/3 Catherine Nakalembe (Q99361654)
	2024-02-06T17:13:05Z	Moses Ingram (Q101528973)
	2023-07-16T09:44:47Z	(Q27978740) Wikidata:WikiProject_Medicine/Women_scientists/3
	2024-02-10T22:01:44Z	Solenn Bardet (Q47471417)
	2024-03-01T08:08:55Z	(Q110555245)
	2023-06-19T17:23:27Z	(Q41240176)
	2024-03-05T10:39:51Z	(Q124710053)
	2023-07-30T15:54:08Z	European Gay and Lesbian Sport Federation (Q935126)
	2023-06-21T19:16:07Z	Liseron Boudoul (Q108219942)
	2024-03-02T14:27:49Z	(Q51210860)
	2024-03-05T13:04:15Z	Savitri Khanolkar (Q3633323)
	2024-02-06T17:48:41Z	User:Jura1/French_actresses (Q64692381)
	2023-12-15T06:25:51Z	(Q119498313)
	2023-07-27T10:26:26Z	Hugh Torrance (Q120979107)
	2024-03-01T10:45:25Z	Maghla (Q106373647)
	2024-02-02T10:19:45Z	Charlotte Polifonte (Q120326129)
	2024-02-11T17:11:32Z	Lisa McGee (Q6558258)
	2024-02-13T13:34:30Z	(Q24851529)
	2024-02-14T19:31:05Z	(Q16733226)
	2024-02-05T10:25:07Z	User:Käthe_Licht/sandbox (Q71190445)
	2024-02-05T08:43:55Z	Christine Engrand (Q63106728)
	2023-07-27T10:26:14Z	(Q121289489)
	2024-02-04T21:22:36Z	(Q58917571)
	2024-02-11T12:12:38Z	(Q24572241) User:Nattes_à_chat/femmes_alpinistes
	2024-02-05T14:35:14Z	Frances Hardinge (Q454651)
	2024-02-11T22:17:02Z	Wikidata:TED/TED_speakers (Q106919199)
	2024-02-11T23:12:47Z	(Q71236413)
	2024-03-02T11:47:29Z	(Q124703930)
	2024-02-08T12:43:57Z	Victoria Pedretti (Q57659823)
	2023-06-20T18:28:20Z	(Q100702061)
	2024-02-05T15:14:13Z	User:Jura1/French_actresses Anaïs Grangerac (Q105431262)
	2023-07-03T12:20:58Z	(Q71190858)
	2024-01-31T14:01:48Z	(Q110278077)
	2024-02-10T22:43:17Z	(Q105881403)
	2024-02-05T09:37:02Z	User:Jura1/French_actresses Wikidata:WikiProject_Women/Women_without_commons_creator_page Kenza Fortas (Q61823379)
	2024-02-11T21:44:49Z	(Q58916399)
	2023-06-20T16:54:20Z	Madeleine Attal (Q65063009)

De flesta av dessa visas idag inte i svwp eftersom det (ännu) ej finns någon svwp-artikel som hämtar bilder från Wikidata för dessa objekt, men det kan ju komma att skapas sådan artiklar, eller så lägger någon in en mall som hämtar bild (P18) från Wikidata i någon befintlig artikel, till exempel i nämnda exempel, Frances Hardinge.

--Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.17 (CEST)

Se även denna diskussion om Amateur drawings på Wikimedia Commons.

-- Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.38 (CEST)

@Ariam Hur vet du att porträtten är gjorda av en amatör och inte någon professionell? Varken bildsidan på Commons eller användarsidorna avslöjar detta. Och vad tycker du om att texten i artikeln har skrivits av amatörer? Min invändning är alltså inte så mycket om bildernas eventuella värde i artikeln, utan om det pejorativa användningen av ordet amatör. Vi borde kunna bättre. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 25 april 2024 kl. 09.22 (CEST)

Det var inte menat som nedsättande utan som en distinktion för att förtydliga att bilderna inte används i artiklarna för att en namnkunnig konstnär har målat dem. Det kan vi förstås inte veta heller, det är möjligt att det är Kehinde Wiley som döljer sig bakom pseudonymen Hibrideacus, men förmodligen inte. "Och vad tycker du om att texten i artikeln har skrivits av amatörer?" Kom igen... /Ariam (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.36 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Min åsikt är att vi bör vara mycket restriktiva beträffande användandet av amatörritade bilder. I förstone är det lätt att hålla med de som framhåller den växlande kvaliteten på bilderna, och, i alla fall antydningsvis, menar att de bättre skulle kunna passa. Det är emellertid ett problem vi missar med ett sådant förhållningssätt: Låter vi målningarnas kvalitet vara en faktor i bedömningen, agerar vi samtidigt som ett slags konstkritiker, eller än värre, som en jury på en bedömd konstsalong. Det kan omöjligtvis vara vår uppgift! Tänk bara på de konflikter ett sådant synsätt skulle ge upphov till. Att å andra sidan släppa igenom alla bilderna är en omöjlighet. Vissa av dem är av ett slag som påtagligt skulle kunna förolämpa de artiklarna handlar om. / ^Ternarius_Disk 24 april 2024 kl. 12.19 (CEST)

Nej, vi skall naturligtvis inte vara konstkritiker och bedöma konstnärliga kvalitéer. Däremot bör vi nog kunna säga att antingen skall en bild ha något mått av inneboende relevans (t.ex. av känd konstnär eller fotograf, uppmärksammad i sig själv osv), eller så måste den ha en rimlig likhet med förlagan. Där fallerar de i alla fall inte uppenbart, till skillnad mot t.ex. detta porträtt ...

andejons (diskussion) 24 april 2024 kl. 13.15 (CEST)

Men nog hamnar vi lite i sitsen av en konstkritiker om vi ska bedöma vilka bilder som har en rimlig likhet med förlagan. Det målade porträttet på Alice Munro använder vi till exempel i fyra artiklar på svwp, trots att konstnären inte är känd. /Ariam (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.40 (CEST)

Amatörritade bilder av annat än ansikten?

Vi lär väl ha en hel del andra bidler av amatörkaraktär. Hur hanter vi dessa, är det ok med en "dålig" bild av ett träd, hus?Yger (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.24 (CEST)

Annat än bilder?

Här sitter jag, sjuk och eländig i ett mulet och grått Sundsvall, och försöker hitta fler "amatör"-bilder. Då hittar jag Kategori:Sveriges regenter och kollar runt lite på sidorna. På flera av sidorna, exempelvis Knut Långe är kungens ansikte ingraverat på ett mynt. Och jag vet inte, men jag tycker knappt att ansiktet går att urskilja. Diskuterar vi de amatörmässiga bilderna för att de inte är proffsiga eller för att det är osäkert vem som är avbildad? Om det är det andra alternativet, borde också artiklar som Knut Långe få en annan bild, eller ingen alls. Förresten, Olof Skötkonungs mynt borde väl flyttas ner från infoboxen och ge plats åt Ansgar Almquists staty? Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 25 april 2024 kl. 09.48 (CEST)

Jag delar inte den uppfattningen. Om man inte vill ha mynten så hellre då inget porträtt alls utan något kopplat till samtiden. Jag tycker inte fantasibilder bör vara de första - förr fanns massor med hemska exempel, ofta helt utan förklaring vem som gjort bilderna eller när. Kristofer av Bayern hade det där hemska 1500-talsporträttet som ju snarast känns som en karrikatyr. Kända konstnärers tolkningar eller historiskt betydelsefulla fantasiporträtt kan absolut ha sin plats i artikeln med kontext, men inte som främsta bild. Det finns ju egentligen mängder med liknande bilder Ludvig barnet illustreras av ett fantasiporträtt från 1800-talet utan att det klargörs, egentligen tycker jag bilder som den i Arnulf av Kärnten eller Adelheid av Burgund är mer förrädiska, någon kan av bilderna tycka de ser medeltida ut, men de är från 1200-talet och gestaltade i modet från den tid de skapades utan att det alls kommenteras. I de här fallen är det ju inte raderingsgrund, men många har ytterst vaga beskrivningar av var bilderna kommer på commons, och beskrivningarna på wikipedia är än mer sällsynta.FBQ (diskussion) 25 april 2024 kl. 19.37 (CEST)

Kampanj och tävling på tema böcker under vecka 17

Under hela april pågår kampanjen # EveryBookItsReader där du deltar genom att förbättra innehåll om böcker och litterära verk på Wikipedia. 23 april är det också dags att fira Världsbokdagen. Därför handlar veckans tävling om böcker och litteratur. Välkommen att tävla eller tipsa i veckans tävling vecka 17 - eller gör båda! LibraryViklor (diskussion) 23 april 2024 kl. 14.09 (CEST)

Hittills är bidragen en blandning med bland annat barnböcker, en bok om rymden, och en nunna som skriver poesi (och kanske - vem vet! - får Nobelpriset).

Tack till Tävlingsledaren LibraryViklor för val av tema, och tack till deltagarna! Jag kanske ansluter mig som skribent i helgen :-)

// Zquid (diskussion) 26 april 2024 kl. 18.32 (CEST)

Tack för sammanfattningen, och hoppas du hakar på och tävlar såhär sista dagen! :) LibraryViklor (diskussion) 28 april 2024 kl. 14.43 (CEST)

Att lära sig redigera

Hej!

Jag undrar om det är möjligt att få några tips.

Det gäller artikeln om Prem Rawat på Svenska.

Jag skulle vilja lägga till några böcker som Prem Rawat skrivit.

Min fråga är hur man får ISBN nummret blått och länkat till

https://sv.wikipedia.org/wiki/Special:Bokk%C3%A4llor/

Eller är det bättre att länka till Libris sida?

Sen är det som så att det efterlyses referenser till artikeln och jag undrar hur man kan göra det bäst för att det ska harmonisera med den befintliga artikeln.~~~~ Fatsugare (diskussion) 23 april 2024 kl. 15.42 (CEST)

Genom att använda mallen {{Bokref}} får du det som du efterfrågar. Här är ett exempel:

• Rawat, Prem (2021) (på engelska). Hear yourself: how to find peace in a noisy world (First edition). New York, NY: HarperOne. Libris l0cxgrgsjhj1xpvb. ISBN 006307074X 

Du får allt som mallen behöver genom att klicka på "SKAPA REFERENS" på librissidan för boken, i detta fall denna sida. För att hitta sidan för en bok i libris, skriv in WFRF: följt av författarnamnet i sökrutan. Det ger för Prem Rawat detta sökresultat.

Läs mer om hur man lägger in källnoter på den här sidan.

--Larske (diskussion) 24 april 2024 kl. 12.20 (CEST)

Wikidata: Beskriven av källa

En typisk artikel som Thilo Irmisch har länkar till Nordisk familjebok, i det här fallet både första och andra upplagan, den ena som källa, den andra som extern länk (lite märkligt kanske, men inte direkt fel). Det är så Wikipedia har vuxit fram.

Sedan kom Wikidata, Thilo Irmisch (Q75001), där man numera finner interwiki-länkar men också en massa andra fakta som kan användas i faktarutor eller för mycket avancerade sökningar (hitta tyska botanister från 1800-talet). Men Wikidata har också ett fält beskriven av källa (P1343), där det för Irmisch finns en högst relevant länk till Allgemeine Deutsche Biographie (Tysklands SBL) och en mindre relevant till ett äldre ryskt uppslagsverk (Brockhaus & Efron, i ryska Wikisource). Där lade jag nu in länkarna till Nordisk familjebok. Borde vi generellt göra så för alla källhänvisningar? Eller borde vi generellt länka alla artiklar i gamla digitaliserade uppslagsverk som Nordisk familjebok till rätt objekt i Wikidata? (Så som man har gjort för ADB och Brockhaus & Efron.)

Den här möjligheten att genom Wikidata sammanlänka objekt och källor fanns ju inte när Wikipedia startade eller när jag scannade Nordisk familjebok. Men nu finns den. Så hur utnyttjar vi den bäst?

Bakgrunden till min fråga är egentligen den, att jag scannar fler uppslagsverk i Projekt Runeberg och jag har inget bra sätt att länka samman dem. Det finns artiklar om Thilo Irmisch, eller Köpenhamn, eller gravitationen i flera uppslagsverk under olika uppslagsord. Och här erbjuder Wikidata en avancerad mekanism för att länka källhänvisning till objektet som beskrivs. Så jag har mina subjektiva skäl till frågeställningen, men låt inte det störa diskussionen om hur kunskap bäst borde sammanlänkas, t.ex. via Wikidata.

Jag noterar tidigare diskussion 2019 och november 2023. -- LA2 (diskussion) 24 april 2024 kl. 11.57 (CEST)

Eftersom ordet var fritt, wikidata ger ju en massa möjligheter, jag tycker egentligen den här typen av externa länkar till Nordisk familjebok inte hör hemma i artiklarna, wikipedia är ju ingen länksamling. Jag upplevde att den här typen av externa länkar var vanliga för tio år sedan och mer, när artiklarna kanske helt saknade källor, och artiklarna kom att fungera som något av länksamlingar för mer information i ämnet även om det inte var tanken. Att Thilo Irmisch porträtterades i Nordisk familjebo (eller Brockhaus & Efron) är ju kanske inte en tillräckligt intressant detalj för att tas upp i hans artikel på wikipedia, men wikidata är ju ett utmärkt ställe att samla den typen av information. Sedan har jag ju inte kommit att engagera mig på wikidata, jag har mer att göra på wikipedia än jag har ledig tid så det är nog inte aktuellt, men jag kan egentligen se mängder med intressanta projekt att förverkliga där. Det kunde ju absolut vara värt att skapa wikidataobjekt för alla källor som används i artiklar, gärna med information som hjälper till att värdera dem. Sedan är det mycket arbete, och det finns ju ganska många mer grundläggande behov på wikidata, men vad som är viktigast skiljer väl från person till person. FBQ (diskussion) 24 april 2024 kl. 21.22 (CEST)

Jag anser att länken till andra upplagan har en funktion eftersom man annars kan få uppfattningen att personen bara finns i första upplagan. I övrigt anser jag att detta hör hemma på Wikidata och inte i våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 24 april 2024 kl. 21.48 (CEST)

Och jag vet inte om jag tycker att det är värt att bråka om, så fasligt missprydande är det väl inte, men är det wikipediaartiklars externa länkars uppgift att dokumentera vilka utgåvor av olika uppslagsverk olika individer upptas? Jag menar att det inte är det. Tolkas avsaknaden av den så beror det ju på att de använts fel. FBQ (diskussion) 25 april 2024 kl. 07.31 (CEST)

Jag tycker att det du gjort på Thilo Irmisch på Wikidata är väldigt bra, och tycker i princip att det vore elegant att göra på samma sätt som för ADB och Brockhaus & Efron, men anser liksom FBQ att arbetet är väldigt stort och kanske inte helt nödvändigt. Om det går att automatisera så att varje uppslag i Nordisk Familjebok får ett eget Wikidataobjekt, med korrekta egenskaper på WD, ser jag fördelen med det, men det känns inte som högsta prioritet. Jag brukar själv lägga till en del objekt på Wikidata när det är en källa jag använder lite oftare, men stannar på nivån "bok/tidskrift" snarare än "artikel". I den bästa av världar skulle förstås alla lägga till de källor de använder på Wikipedia även på Wikidata, men det är ett stort jobb som jag förstår om man inte har lust med.

Det finns förresten också egenskapen "beskriven på url" för de fall där det inte är lämpligt att ha ett eget objekt för den källa där informationen finns. jssfrk (d|b) 25 april 2024 kl. 08.52 (CEST)

Fråga gällande design / andra idéer för annalkande milstolpe på Wiktionary

Hejhej Wikipedia!

Jag skriver som en av administratörerna från systerprojektet svenska Wiktionary. Vi når om antagligen ett par veckor en ny milstolpe - 100 000 enskilda uppslagsord för det svenska språket. Vi vill gärna uppmärksamma detta, ev. med en tillfällig Wiktionary-loggotyp. Om någon känner sig ämnad att spåna på en sådan, som inkorporerar "hundra tusen" eller "100 000", skulle det vara välkommet. Fler eller andra förslag på hur vi skulle kunna uppmärksamma det, t.ex. här på Wikipedia, vore också tacksamt mottaget. Hjärtliga hälsningar, lillasyrran Wiktionary å vägnarna av Frodlekis (diskussion) 26 april 2024 kl. 12.34 (CEST)

I c:Category:Milestones Wiktionary logo variants finns ett antal Wiktionary-logos på temat milstolpe som kanske kan utgöra lite inspiration. Larske (diskussion) 26 april 2024 kl. 12.54 (CEST)

Punkt (*) före anrop av mallar i listor vid wikitextredigering

Från tidigare diskussion på Wikipedia:Robothjälp#Lägg_till_inledande_punkt_vid_anrop_av_vissa_mallar, flyttat från Wikipedia:Wikipediafrågor#Punkt (*) i mall, wikitextredigering

Jag har föreslagit att någon med bott skulle lägga till en punkt (*) före anropet av mallar som för tillfället har en punkt i början av sin mallkod (lista över några påverkade mallar finns i länken) för att sedan ta bort punkten från mallkoden. Detta för att göra mallarna hanterliga i VisualEditor och för att harmonisera med liknande mallar som inte har en punkt i början av sin mallkod.

För att sammanfatta går det inte att på ett smidigt sätt hantera dessa mallar i VisualEditor i nuläget, och att ta bort punkten skulle lösa problemet. Detta skulle dessutom medföra att man alltid behöver lägga till punkt före anropet av dessa mallar när dom ingår i listor och gör det möjligt att använda dom i numrerade listor och på andra ställen.

Det påpekades ett behov att uppnå bredare konsensus bland gemenskapen då detta kan påverka användare som redigerar i wikitext och använder dessa mallar. Dessutom kommer botten gå igenom väldigt många artiklar för att uppdatera mallanrop. Alltså, vad tycks? Finns det några invändningar mot dessa förändringar eller kan vi gå vidare med planerna? Sabelöga (diskussion) 26 april 2024 kl. 17.40 (CEST)

Jag är för! Jättebra att kunna använda dessa mallar inom ref-taggar också. jssfrk (d|b) 26 april 2024 kl. 19.35 (CEST)

Jag förstår inte riktigt hur detta skulle kunna ställa till det för någon. Det vanliga är ju att asterisken läggs till manuellt. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2024 kl. 09.19 (CEST)

Någon skribent kanske är van vid att en viss mall har en inbyggd punkt och därför avvant sej att lägga till punkt för just den mallen. Sabelöga (diskussion) 29 april 2024 kl. 15.54 (CEST)

Ja, det var lite så jag tänkte när jag bad dig kolla konsensus. Men, ingen har ju motsatt sig. Tvärtom. Så det är bara att köra tycker jag. LittleGun (diskussion) 29 april 2024 kl. 16.33 (CEST)

Flera läsare gillar fler källor

Och därför hålls nästa vecka en tävling med syfte att tillföra källor i artiklar som besöks ofta. Kanske gillar du en snygg prisrosett på din användarsida, då får du gärna delta. Tävlande som endast deltar för nöjes skull är likaså välkomna! Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 26 april 2024 kl. 20.09 (CEST)

Det må jag säga var ett bra initiativ! Jag deltar självklart (om jag har tid)… Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 27 april 2024 kl. 09.01 (CEST)

Ja väldigt bra idé för en tävling! Finns det något enkelt sätt att få fram t.ex. alla artiklar med fler än 35 besökare i snitt, gärna i kombination med någon kategori eller liknande? Smetanakaviar (diskussion) 27 april 2024 kl. 16.26 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag vände lite på frågan för att hitta de mest visade artiklarna som är mallade för källbrist. Bland de 1 000 mest visade sidorna i svwp under mars 2024 är det 261 artiklar som finns i Kategori:Alla artiklar som behöver källor. Följande tabell visar de 10 mest visade av dessa källsökande artiklar:

Placering	Artikelnamn	Artikelstorlek	Antal visningar under mars 2024
4	Jay Smith	7 002	75 693
18	Sommartid	26 280	33 591
21	Dymmelonsdag	8 463	30 154
28	Ronja rövardotter	17 584	26 694
32	Lista över USA:s delstater och territorier	23 830	25 126
33	Danny Saucedo	27 323	25 051
36	Markoolio	29 831	24 301
37	Rocco Siffredi	974	24 175
39	Ramadan	18 509	23 877
40	Landskap i Sverige	15 193	23 558
se Sandlådan för den kompletta tabellen
992	Johan Rheborg	18 137	4 813

• Länk till den kompletta tabellen i Sandlådan med 261 artiklar

En artikel som saknar källor är Eurovision Song Contest. Det kunde ju vara trevligt om denna brist kunde åtgärdas i närtid med tanke på att artikeln nog kommer att få många visningar den närmaste tiden om den här visningsprofilen står sig. --Larske (diskussion) 28 april 2024 kl. 11.38 (CEST)

Tack! :) Smetanakaviar (diskussion) 28 april 2024 kl. 11.44 (CEST)

Mió Mathias Evanne

Mió Mathias Evanne har kontaktat VRT med begäran, se Diskussion:Mió Mathias Evanne#Begäran om avblockering/radering. Håll diskussionen där. Riggwelter (diskussion) 27 april 2024 kl. 10.38 (CEST)

Henrik Wilhelm Johan Zilliacus

Det pågår en diskussion på Diskussion:Henrik Wilhelm Johan Zilliacus om artikeln borde ha det namnet eller det kortare Wilhelm Zilliacus. Det vore bra om fler åsikter kunde komma till. / ^Ternarius_Disk 27 april 2024 kl. 15.32 (CEST)

Jag har flyttat artikeln då argumenten var övertygande. Sonen Henrik Johan Wilhelm Zilliacus verkar däremot vara ett knivigare fall. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2024 kl. 09.12 (CEST)

Det vore verkligen värdefullt med fler synpunkter i diskussionen till sistnämnda artikel. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2024 kl. 07.58 (CEST)

Inkonsekventa riktlinjer

Studera.nu har egen sida men antagning.se blir omdirigerad till UHR? Ellee1984 (diskussion) 27 april 2024 kl. 23.41 (CEST)

Relevanskriterierna för webbplatser finns angivna här Wikipedia:Relevanskriterier#Webbplatser_och_webbinnehåll. Problematiskt att antagning.se omdirigerar till Universitets- och högskolerådet utan att sidan behandlar antagning.se. Jag är dock inte säker på att antagning.se borde ha en egen sida. Studera.nu är enligt mig inte heller toppen.

Skulle man inte kunna få in båda som avsnitt i artikeln om Universitets- och högskolerådet i likhet med regeringen.se kontra Sveriges regering?--Orubblig (diskussion) 29 april 2024 kl. 22.26 (CEST)

Risk för nedstängning av Wikipedia i Ryssland

Enligt denna artikel på SVT så är det på gång med nedstängning av Wikipedia och en "Kremvänlig" variant Ruwiki skall ta över. Någon som vet mer? På vilket sätt kan detta påverka oss, om det ens gör det, på svenskspråkiga Wikipedia? Adville (diskussion) 29 april 2024 kl. 13.10 (CEST)

Det är väl inte Wikipedia som skulle stängas utan möjligheten att (utan krångel) komma åt Wikipedia från Ryssland. Att gemene man i Ryssland inte kan redigera Wikipedia det kan säkert leda till att vi får färre updateringar av smådetaljer i artiklar om ryska artikelsubjekt, som att någon dött eller vem som för tillfället är borgmästare i Brzjodsk.- Tournesol (diskussion) 29 april 2024 kl. 14.07 (CEST)

Vad jag vet är att det skapas en fork av ryska wikipedia (till en entitet som inte är en Wikipediaverion, trademark av WMF) och aktiv i detta är en före detta aktivt på ryska Wikipedia och dess stödförening. Att sedan spärra eller styra om accesser är jag oklar om det ännu hänt Yger (diskussion) 29 april 2024 kl. 14.27 (CEST)

En graf över accesser av artikeln Sverige visar inget stopp, möjligne en mindre minskning de tre sista dagarna Yger (diskussion) 29 april 2024 kl. 14.34 (CEST)

Här är en graf över antalet visningar per dag hittills i år för några av de mest visade sidorna i ruwp. Urvalet är 7 av de 30 mest visade sidorna under mars 2024. Jag har hoppat över sidor som är direkt kopplade till någon aktuell händelse som presidentval, terrorangrepp och liknande samt artiklar om enskilda personer eller filmer som också kan antas vara beroende av någon speciell händelse i mars.

1. Huvudsidan
2. Söksidan
3. YouTube
4. VK (Rysslands störst nätgemenskap)
5. Avlidna 2024
6. Wildberries (Rysslands största näthandel)
7. Ryssland

• Länk till diagrammet.

Larske (diskussion) 29 april 2024 kl. 15.23 (CEST)

Finns mer att läsa på enwp: en:Ruwiki (Wikipedia fork). Kort sagt verkar det som att de gjort en fork av Ryska Wikipedia, där de renommésnyltar på termen "ruwiki" som länge, precis som svwiki, varit synonymt för "ryskspråkiga versionen av Wikipedia", medan innehållet är städat för att stödja Putin. Innehållet på ordinarie ryskspråkiga Wikipedia kommer vad jag förstått att bestå, även om förstås de eldsjälar som redigerar där också kan vara påverkbara för påtryckningar. Jag kan tänka mig att det inte är lätt att som ryss våga skriva öppet om sådant som Putin inte gillar. /Grillo (diskussion) 29 april 2024 kl. 14.53 (CEST)

Mer att läsa i Novaya Gazeta.

Min uppfattning är att det inte påverkar oss på svenskspråkiga Wikipedia alls. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 29 april 2024 kl. 22.34 (CEST)

Och lång rapport i senaste Wikipedia Signpost. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 30 april 2024 kl. 16.23 (CEST)

kommer dessa två wp ha varsin språkkod i wikidata? Undrar / ANHN ✎ 30 april 2024 kl. 16.56 (CEST)

Den nya har väl ingenting med oss att göra? Tostarpadius (diskussion) 30 april 2024 kl. 17.25 (CEST)

Ruwiki är inte ett wikimediaprojekt, så nej. Ruwiki kommer inte ha någon språkkod. Precis som gaffeln https://sv.rilpedia.org/ inte har det. LittleGun (diskussion) 30 april 2024 kl. 17.26 (CEST)

ok. Tack för klargörande (och välgörande ...) besked. / ANHN ✎ 30 april 2024 kl. 18.08 (CEST)

Notera att Signpost-artikeln kallar "den gamla wikin" för "Ruwiki", medan "den nya wikin" kallas för "Ruviki". Ruwiki har språkkoden "ru" medan Ruviki inte har någon språkkod (i Wikimedia-världen). Larske (diskussion) 30 april 2024 kl. 18.55 (CEST)

En möjlighet finns ju att skapa en "identifierare" på Wikidata för forken. Vad nytta det skulle göra WD vet jag inte, men skulle den dyka upp är det ju bara att ignorera. 213.112.54.246 30 april 2024 kl. 20.46 (CEST)

Det finns ingen anledning alls för något Wikimediaprojekt att på något sätt närma sig denna Putinskapelse. /Grillo (diskussion) 1 maj 2024 kl. 13.27 (CEST)

Det vore förstås ett enormt avbräck för ryskspråkiga Wikipedia att inte längre kunna redigeras från Ryssland utan att man måste ta till (otillåtna) tekniska hjälpmedel som VPN, men det är värt att minnas att ryska i stor utsträckning också talas utanför Ryssland.

(Samtidigt är det förstås så att de exempel på allmänna wikiuppslagsverk som har kunnat bli livskraftiga konkurrenter har funnits i länder där Wikipedia är spärrat, som i Kina.) /Julle (disk.) 1 maj 2024 kl. 23.47 (CEST)

Tacksam för hjälp att söka

Jag skulle behöva hjälp att göra en sökning på vilka svenska kommunartiklar som saknar texten:

| inv2020 =

Kommer någon på ett smart sätt för att göra en sökning på vilka svenska kommunartiklar som inte fått sina tabeller över valresultatet till kommunfullmäktige för 2022 så vore det bra om även det gick att söka fram.

Hoppas det är möjligt att göra dessa sökningar!

NnieAndersson (diskussion) 30 april 2024 kl. 23.21 (CEST)

Här kommer ett par frågor:

• Länk till fråga som hittar (just nu 2) kommunartiklar som saknar "| inv2020 ="

• Länk till fråga som hittar (just nu 22) kommunartiklar som saknar valresultat från 2022.

--Larske (diskussion) 1 maj 2024 kl. 06.58 (CEST)

Tusen tack Larske!NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2024 kl. 07.07 (CEST)

@NnieAndersson: När det gäller den andra frågan ovan, missar den Vaxholms kommun och Surahammars kommun eftersom "|2022" (eller "| 2022") i dessa artiklar förekommer på andra ställen än i mandattabellen. För ett par veckor sedan la jag in mallen {{Inaktuell}} i de kommunartiklar som saknar data från valet 2022. Ett alternativt sätt att hitta dem är alltså följande fråga:

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 24+2) artiklar som ligger i Kategori:Sveriges kommuner och har mallen {{Inaktuell}}

Förutom de 24 artiklar som jag mallade i april, kommer även artiklarna Kommunala exklaver och Nykvarns kommun, som är inaktuella på annat sätt, med i detta sökresultat. Larske (diskussion) 1 maj 2024 kl. 09.56 (CEST)

Misstänkte att fråga två skulle vara lite svårare att få till. Vad bra att du redan mallat upp dem. Då kanske sökfrågan inte behövs ändå. NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2024 kl. 11.37 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2023-01-01 1 0 0 1 1 685 0,06 % 2023-02-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-03-01 1 0 0 1 1 687 0,06 % 2023-04-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-05-01 0 0 1 1 1 692 0,06 % 2023-06-01 0 0 0 0 1 695 0,00 % 2023-07-01 0 0 0 0 1 697 0,00 % 2023-08-01 0 1 7 8 1 756 0,46 % 2023-09-01 0 0 1 1 1 761 0,06 % 2023-10-01 0 0 1 1 1 763 0,06 % 2023-11-01 0 0 0 0 1 766 0,00 % 2023-12-01 0 1 1 2 1 771 0,11 % 2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 % 2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 % 2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 % 2024-04-01 0 0 0 0 1 778 0,00 % 2024-05-01 0 0 0 0 1 785 0,00 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det inga avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata. --Larske (diskussion) 1 maj 2024 kl. 07.07 (CEST)

Stubbar färre än 20 000

Igår lyckades vi komma ner under 20 000 stubbar! Arbetet fortsätter och under borttagningen av stubbmallarna kontrolleras artiklarna och putsas en del. Vissa mer vissa mindre, men alla läses så att det inte är felaktiga saker där. För att se ett diagram hur utvecklingen har gått med stubbarna tryck på denna länk, skrolla uppåt så ser ni mer info hur vi jobbar.Fortsätter vi i denna takt kan projektet kanske avslutas i slutet av året. Tack till alla som hjälper till. Adville (diskussion) 1 maj 2024 kl. 13.30 (CEST)

Väldigt roligt att läsa, speciellt att artiklarna ses igenom innan mallen avlägsnas. Jag vet att vissa kortare är (har varit?) så svaga att radering kunnat övervägas. Yger (diskussion) 1 maj 2024 kl. 13.49 (CEST)

Än så länge har jag inte raderat någon direkt (kanske andra har), utan omdirigerat. Välsigt många har märkts med kb, så det är nog en av anledningarna det ökat så mycket sista åren. Efter detta/samtidigt så klr jag ett projekt att källbelägga medicinska artiklar som saknar källor, då jag (kanske något färgat med min utbildning) anser de är väldigt viktiga att de är korrekt. Adville (diskussion) 1 maj 2024 kl. 13.56 (CEST)

Jag försöker lägga till information och källor. Jag har några väl korta som antingen ska infogas eller raderas. Per W (diskussion) 1 maj 2024 kl. 14.39 (CEST)

Jag har nog helt missat diskussionen som ledde till att vi skulle avveckla stubbmallarna. Frågan, som kanske har ett svar, är hur vi ska hantera artiklar som är för tunna? Finns det någon annan mallning att ta till, eller är det bara att låta artikeln vara om man inte kan åtgärda den själv? Stigfinnare (diskussion) 1 maj 2024 kl. 15.15 (CEST)

Fint att läsa Adville!

@Stigfinnare: Jag var inte heller insatt, men har förstått att {{Information saknas}} kan användas i stället. Antar att även {{Brister}} med utvalda parametrar kan användas. / Lucie Manette ^(Diskussion) 1 maj 2024 kl. 15.53 (CEST)

@Stigfinnare, de mallarna som @LucieManette nämner är användbara. "Information saknas" skapades just på grund av avstubbningsprojektet, mellan med fördel även användas i stora artiklar där bara början av subjektet liv beskrivs (ex för källan kanske gavs ut mitt i livet för denne). Dessutom, vilket jag glömde, skriva, så lägger jag numera även in WD faktamallar, om det går, så att det ofta blir mycket ny fakta i stubben. Adville (diskussion) 1 maj 2024 kl. 16.47 (CEST)

Jag kommer låta gnällig men eftersom jag inte är för avskaffandet av stubbmallar "rakt av" som främst verkar ske för att folk tycker att stubbmallarna är fula, har jag svårt att låta bli att gnälla lite ;) Om mallen "information saknas" är tänkt som ett alternativ till stubbmallarna så är den ju en 10 gånger större mer förfulande mall än stubbmallarna för problemet med "för korta artiklar". Den kanske kan ha användning när det inte är så tydligt vad som saknas, men används den urskillningslöst blir den minst lika meningslös som en del kanske tycker att stubbmallarna är. Till exempel verkar den användas i några filmariklar för att tala om att handlingen saknas, tex Den laglöse, som tidigare had stubbmallen för amerikansk film. Vad blev bättre av mallbytet? Inget. Vad blev sämre? Jag får en stor blaffig mall i inledningen som talar om något för mig som jag mycket väl ser utan mallen också? Mallen stjäl bara blicken och jag läser den "automatiskt" (ofrivilligt) eftersom den kommer över brödtexten i artikeln. Höstblomma (diskussion) 2 maj 2024 kl. 08.47 (CEST)

Jag känner sympati med Höstblommas inlägg. Faktum är att jag själv lagt två eller te stubar i artiklar i år, på alster jag sett som svårartat svaga men ändå inte substubar. Jag är ju i grunden för borttagandet av submallarna, men kanske borde projektet hejda sig en stund för reflektion när säg alla artiklar med mer än 600 tecken brödtext fått mallen borttagen? Yger (diskussion) 2 maj 2024 kl. 09.13 (CEST)

Utseendet på mallen {{Information saknas}} går kanske att diskutera. Frågan är väl om den främst är avsedd för dem som bara läser artikeln eller för dem som redigerar artikeln.

Det kan nog vara värt att utvärdera tillämpningen av {{Information saknas}}. Den används ännu bara i 67 artiklar. Här är en tabell över vilka motiveringar som anges som parameter till mallen.

Artikel	Motivering i mallen "Information saknas"
Relationsdatabas	se bortkommenterad text
Eftermiddag	Klockslag saknas
Rörelsen för ett fritt Aceh	Saknas relevant information om bakgrund, gerillakrigföring, och religiös fundamentalism.
Träsnitt	Hur ritas bilden, med penna eller pensel eller något annat, hur hamnar bilden på papper?
World of Warcraft	World of Warcraft Classic
DC Comics	80-talet och framåt
Ptolemaios VII	Artikeln finns på ett flertal språk, denna artikel förklarar inte ämnets relevans om inte faktamall från wikidata hade tillförts.
Apologetik	Borde det inte stå något om icke kristen apologetik?
X-Men (TV-serie)	Svenska röster för dubbning
X-Men: Evolution	Svenska röster för dubbning
Grönhögen GK	klubbens historia, banans karaktär och geografiskt läge
Hinton Golf Club	klubbens historia
Kasper Lindström	Saknas annan än grundläggande uppgifter. Till exempel om vad han gjort efter skådespelarkarriären, uppväxt etc.
Angolas herrlandslag i fotboll	Inget om världsmästerskap efter 2006 och inget om Afrikanska mästerskapet efter 2010. Det saknas också information om att Angola tillhörde Portugal och spelade för dem fram till 1974.
Peter Odili	Mycket verkar ha hänt som inte framgår av artikeln. Se [https://www.manpower.com.ng/],[https://guardian.ng/news/supreme-court-affirms-n6b-damages-against-dakuku-peterside-for-defaming-ex-rivers-state-governor-peter-odili/] och [https://www.skabash.com/peter-odili-biography/]
Infinite Crisis	handling
Rymdens hjältar	Vem eller vilka serieskapare skapade gruppen?
Tjalle Tvärvigg	bland kategorierna står det att serien blivit film och TV-avsnitt, men det står inte i själva artikeln.
Lista över utrotningshotade språk	Ska uppgå till 2 698 språk
Du, var är brudarna?	handling
Målarkonst	Det står inget om målarkonst under 1900-talet och 2000-talet. Och inget om medeltiden innan senmedeltiden heller, förresten.
Spelkortsmysteriet	handling
Runstaven	handling
Gryningens svärd	handling
Den röda amuletten	handling
Ronny Amberts	den egentliga livgärningen beskrivs ej
Astronomisk fotografering	användning av teleskop
Davide Rebellin	Karriären efter avstängningen saknas, Rebellin var mycket framgångsrikt professionell i klasserna under Pro Tour ända till slutet. Årets säsong, den 29:e (!), skulle blivit hans sista.
Hi-Fi klubben	Se diskussionen, historiken är ofullständig och bitvis felaktig.
Mobutisternas demokratiska union	På vilket sätt är denna relevant? Vilket inflytande har de haft?
Den onda juvelen	handling
Doktor Doom	Doom har varit med i fyra filmer, inte bara en. Biografin för seriefiguren kan fyllas på.
Tesla (företag)	Avsnittet bör utökas och förklaras.
Ben 10: Race Against Time	handling
Räven och hunden	handling
Christel Anderberg	den egentliga livsgärningen beskrivs ej
National Security	filmens handling
Primærrute 16	Trafikplatser efter Allerød saknas
Alttangent	Användning nämns, men ingen vidare beskrivning eller exempel finns.
Copyright Term Extension Act	borde förklaras närmare varför [[Sonny Bono]] gett namn
The Benchwarmers	filmens handling
Kliché (språk)	ordets ursprung
Ben 10: Alien Swarm	handling
Melodic.net	Se diskussion under rubriken relevans
Lista över länder efter demokratisering	Torde finnas mer än 21 demokratiska länder i världen, exempelvis saknas våra grannländer
Den laglöse	handling
Iron Man: Armored Adventures	Svenska röster för dubbning
Scanbee
Statsstöd inom Europeiska unionen	Artikeln behöver exempel från fler EU-medlemsstater än bara Sverige
Hobe Sound, Florida	historia, bl.a. som filmstad
Pascual Jordan	Källan trycktes 1933 innan många av Jordans bidrag till kvantmekanik, kvantfältteori och matematik, liksom förståelsen av deras betydelse. Samma gäller hans medlemskap i nazistpartiet och andra politiska kontroverser. Se [[:en:Pascual Jordan]].
Dårskapens lov	Mer om själva innehållet i boken.
My Little Pony: Equestria Girls	Svenska röster för dubbning
Damernas spelartrupper i ishockey vid olympiska vinterspelen 2014	De flesta avsnitten anropar icke-existerande mallar
Kalle Träskalle	Var syntes figuren först, vilket nummer av vilken tidning?
Antwerpens internationella flygplats	uppgifter om landningsbanor, öppningsår, passagerare, flygbolag
Nisída Skorpiós	öns historia, köpt av Onassis
Mäster Skräddare	Hur gammal är den, när syns den tidigast i skrift?
Arthur Samuel	vad gjorde han som var spelrelaterat?
Lennart Svensson (militär)	Yrkesverksamhet efter 1999 (se [[Diskussion:Lennart Svensson (militär)|disk]])
Lockheed L-1049 Super Constellation	uppgifter om historia, operativ historia, varianter, Militära versioner, operatörer inklusive flygbolag, haverier, bevarade exemplar, liknande flygplan
Modern (pjäs)	handling
HMS Heimdal	Ingen beskrivning, nästan ingen historik. Nästan ingen information alls förutom faktaboxen.
Chain Reaction (sång)	Artikeln saknar grundläggande uppgifter om låten, till exempel om mottagande.
Veronika Malmgren	Artikeln saknar flera grundläggande persondata samt uppgifter om bland annat författar- och psykologgärning.
Per Faustino	Djupare biografisk information
Irma Seikkula	Bara grundfakta nu.

--Larske (diskussion) 2 maj 2024 kl. 09.28 (CEST)

Jag läste motiveringarna, och det är nog inte riktigt så den skall användas som den i vissa fall gör. Att en film saknar ett utdrag om handlingen kan ju anses som att "information saknas", samtidigt så har det varit diskussioner att vi inte skall skriva om handlingar i filmer och böcker för mycket då detta inte är en recensionssida. Man kan också se det som så att alla artiklar saknar information. Var skall vi dra gränsen för när mallen läggs in? Jag såg att någon lagt in mallen för att informationen finns, i en WD-faktamall, men saknas i brödtexten. Då finns ju informationen där för läsaren. Skall vi då använda mallen? Det tycker inte jag.

På något annat ställe stod det att en artikel enbart tog upp information fram till 2006 om en person, och hans gärningar därefter saknas helt. Där tycker jag mallen är befogad, men inte om det skulle vara att info saknas om de senaste 3 övergångarna mellan klubbar för en fotbollsspelare, de senaste tre åren.

Storleken på mallen och dess placering kan nog diskuteras. Är det inte bättre den läggs nederst, då den är till för oss som redigerar för att hitta artiklar att jobba med?

Jag gick för några månader över från att beta av artiklar utifrån storlek till att tömma kategorier (för närvarande astronauter). Då ser man inte storleken på samma sätt, och det blir svårare att se när man når en nedre gräns. Dock, som det framgick i några av diskussionerna som länkas till på projektsidan så är ju stubbmallen ganska intet sägande att det är en "kort artikel". Det stämmer förvisso, men många artiklar blir inte längre. Vad är det som brister i artikeln som gör att den behöver mallas, är det jag skulle vilja fokusera på istället. Därför jag kb-märker en uppsjö av artiklar nu, då det är där de stora bristerna finns. Även om artiklen är kort så kan anledningen till relevans saknas i den, men då är det bättre att radera/flytta till undersida/utöka med källor, eller märkas med mallen "relevans ifrågasatt". Då behandlas den efter ett tag av de som håller koll på det, medan de uppenbarligen inte alls undersöks om de bara får en stubbmall som ligger kvar i 20 år utan att någon ens tittar på den för de är så många. Det är väl de viktigaste mallarna istället för en intetsägande stubbmall "kb" och "relevans saknas". Adville (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.02 (CEST)

Mallens placering är samma som alla andra åtgärdsmallar. Och jag tycker man ska se den som en åtgärdsmall. Det här är något som borde åtgärdas, för artikeln är inte okej i sin nuvarande form. En önskelista på saker som vore bra att komplettera artikeln med, passar nog bättre på diskussionssidan. Boivie (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.18 (CEST)

@Boivie, du har nog rätt här. motiveringen kan ju enkelt skrivas "se diskussionssidan" och där utförligt skriva vad som saknas. Adville (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.20 (CEST)

Stubbmallarna är också åtgärdsmallar som genom åren lagts in av människor som vill att artiklarna ska utökas med den väsentligaste informationen. Men de kan plockas bort utan faktiskt kontroll (behövs inte längre) eller åtgärd (om utökning fortfarande behövs)? Mall "information saknas" blir bara en sämre variant av de gamla stubbmallarna om den används urskillningslöst menar jag. Används den urskiljningslöst får man ju till slut precis som i stubbkategorierna hundratals artikel i åtgärdskategorin och alla blir då antagligen lika giltiga inför den mallen som inför stubbmallar, eller börjar vilja sortera upp den efter ämne eller något liknande en möjlighet till överblick = det blir samma sak som med stubbmallarna, bara mer störande. Höstblomma (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.37 (CEST)

Den mest visade stubben under april 2024 var Stu Cook vars nära 5 000 visningar den 13 april räckte till en tiondeplats på listan över mest visade artiklar den dagen då fem av de tio mest visade artiklarna hade med Creedence att göra.

Av de knappt 20 000 kvarvarande stubbarna visades under april månad 2024:

• 3 procent 100 gånger eller mer
• 4 procent mellan 50 och 99 gånger
• 6 procent mellan 25 och 49 gånger
• 12 procent mellan 10 och 24 gånger
• 25 procent mellan 3 och 9 gånger
• 25 procent 1 eller 2 gånger
• 25 procent 0 gånger

-- Larske (diskussion) 1 maj 2024 kl. 16.13 (CEST)

Tack, @Larske. Bra genomgång. Jag avstubbade Cooks artikel och fixade lite. Adville (diskussion) 1 maj 2024 kl. 16.54 (CEST)

Jag kan tipsa dem som är oroliga över att stubbmallningen försvinner om att det är enkelt att med PetScan få fram korta artiklar inom sitt specialområde; Här finns en lista på de just nu 2 836 artiklar vi har som ligger i kategorin Kategori:Personer efter kön och som är under 512 bytes, sorterade efter storlek. Jag tar gärna emot hjälp att utöka och källbelägga några av dessa, för de tillhör verkligen våra svagaste artiklar. jssfrk (d|b) 2 maj 2024 kl. 19.43 (CEST)

Ja de som där är under 400 tecken tycker jag inte stubmallen skall tas bort, de är extremt svaga. När de är uppemot 450 är de svaga men ändå lite mer stil på Yger (diskussion) 2 maj 2024 kl. 21.17 (CEST)

Storleksmåttet "antalet bytes i wikitexten", alltså det som står i listan från PetScan, är lite trubbigt.

Jämför följande två artiklar som båda är exakt lika stora (400 bytes)

• Steve Nesser
• Brian Wickens (i vilken det dyker upp en bild och lite annan information genom mallen {{Faktamall biografi WD}})

-- Larske (diskussion) 2 maj 2024 kl. 21.57 (CEST)

Nja, är det så trubbigt? Ofta är WD-mallarna väldigt spartanska, och när de inte är det tycker jag att man när man lägger till en sådan faktamall ska se till att utöka artikeln med det mesta som står i mallen, så att det finns i brödtexten också. Jag skulle säga att dessa båda artiklar är ungefär lika svaga, förutom att den sistnämnda har en källa. jssfrk (d|b) 2 maj 2024 kl. 22.03 (CEST)

Nu petade jag lite på Steve Nesser bara för det, jämförelseversionen som Larske åsyftade finns här. jssfrk (d|b) 2 maj 2024 kl. 22.06 (CEST)

Mall:Brister borde museimärkas för gott. Jag var emot den från början när den infördes och glad när den snabbt föll ur bruk, men nu har jag insett att den används igen. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2024 kl. 22.01 (CEST)

Jag visste inte ens att den fanns! Jag tyckte spontant när jag såg den nu att det verkade praktiskt att kunna märka upp en usel artikel med till exempel både språkvård, källor och relevans för att undvika tre stora mallar i en artikel, men sen såg jag att mallarna omvandlas efter 15 dagar, och då faller den för min del. Hade den varit permanent hade jag gärna använt den för att det är snyggare rent estetiskt med en enda "blaffa" hellre än tre. jssfrk (d|b) 2 maj 2024 kl. 22.13 (CEST)

Månadens artiklar

"Kriget mot Islamiska staten" och "Tisdagsklubben".

Det blev strider i söder och kamp i norr när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under mars. Kriget mot Islamiska staten (skapad av Hnuden) blev bästa nya artikel, medan Tisdagsklubben (av Chimpnz) utsågs till bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (60 stycken) respektive utökningar (28 stycken) under mars. Här stod Slånbär och Hans Frörum ytterligare en månad för insatserna. Totalt listades under förra månaden 275 nya och 69 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 53 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2024 kl. 22.29 (CEST)

Värdiga vinnare! Bra jobbat alla som deltog. Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 2 maj 2024 kl. 12.57 (CEST)

En stor eloge till de elever som genom projektet Kulturhistoria som gymnasiearbete bidragit med såväl kvalitativa utökningar som nya artiklar. Och en guldstjärna till @Axel Pettersson (WMSE) som drillat dem. -- LevandeMänniska ^(talk), 2 maj 2024 kl. 20.31 (CEST)

Det var extra svårt att välja denna gång, med så många bra utökade och nya artiklar från gymnasieprojektet. Stort tack till alla skribenter! Och jag hoppas att eleverna vill fortsätta här på Wikipedia - även om det inte blir som Wikipedia-som-skolprojekt. // Zquid (diskussion) 2 maj 2024 kl. 20.53 (CEST)